FORSKNING: Godissort pekas ut – värre än tidigare trott

2024 03 17

Även i små mängder kan lakrits vara skadligt.

Sedan tidigare är det känt att större mängder lakrits orsakar högt blodtryck.

Nu har dock forskare på Linköpings universitet kommit fram till att även mindre mängder lakrits höjer blodtrycket.

Det framhåller universitetet.

“Inte tidigare visats”

I studien framgår att en mindre mängd lakrits än tidigare trott orsakar problem.

– I studien såg vi att ett dagligt intag av lakrits som innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra höjde blodtrycket hos unga friska personer. Det har tidigare inte visats vid så små mängder lakrits, säger studiens författare Peder af Geijerstam.

Kan behövas mer försiktighet

Fredrik Nyström, som är professor vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, menar att fyndet kan vara anledning till mer försiktighet framöver.

– Våra resultat ger anledning att iaktta en ökad försiktighet avseende rekommendationer och etikettering för livsmedel med lakrits, säger han.

Så gick det till

I studien deltog män och kvinnor mellan 18 och 30 år gamla, som under två olika perioder fick äta lakrits eller en kontrollprodukt som inte innehöll någon lakrits.

Kontrollprodukten innehöll i stället salmiak, som ger smaken till saltlakrits.

Lakritsen vägde 3,3 gram och innehöll 100 mg glycyrrhizinsyra, det vill säga den mängd som anges som sannolikt säker för de flesta att äta dagligen.

Jämförde effekten

Universitetet framhåller vidare att forskarna i studien kunde jämföra effekten på ett tydligt sätt.

– Deltagarna lottades till att äta antingen lakrits eller kontrollprodukten under två veckor, göra ett uppehåll under två veckor, och sedan äta den andra varianten under två veckor, framhåller Linköpings universitet.

– På detta sätt kunde forskarna jämföra effekten av båda sorterna hos samma person. Studiedeltagarna fick varje dag mäta sitt blodtryck hemma. I slutet av varje intagsperiod mätte forskarna nivåer av olika hormoner, saltbalansen och hjärtats belastning.

Foto: A. Jostelius

Text: Redaktionen

Brev går ut till hundratusentals hushåll – måste svara inom två veckor

2026 01 09

Omkring 111 000 svenska medborgare kan vänta sig ett brev i postlådan den kommande tiden.

Utskicket innehåller mönstringsunderlag till unga svenskar som är födda 2008.

Och att svara är ett krav, då det är en del av totalförsvarsplikten.

– Det är viktigt att alla som omfattas av totalförsvarsplikten förstår vad den innebär och varför den finns. Mönstringsunderlaget kan vara den första kontakten med totalförsvaret och är en central del i vårt urval, säger Peter Göthe, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket, i ett uttalande.

Består av 40 frågor

Underlaget består av runt 40 frågor.

Det tar endast omkring en kvart att fylla i.

– Svaren bygger på egen bedömning och rör bland annat hälsa, studier, fysik och personliga förutsättningar, uppger Plikt- och prövningsverket.

– Från det att brevet har kommit har man två veckor på sig att logga in och lämna sina svar. Får man brevet hemskickat till sig är man skyldig att svara på det och man är även skyldig att svara sanningsenligt.

När svaren har sammanställts kommer runt 30 000 svenskar att kallas till mönstring.

Det beskedet kommer i mars.

En nyhet för året

För kullen som är födda 2008 har en nyhet tillkommit.

De kan också skrivas in till grundutbildning med civilplikt, med inriktning räddningsperson och räddningsgruppledare.

– Totalförsvaret behöver kompetens både inom det militära och det civila försvaret. Genom att civilplikten återinförs stärker vi samhällets beredskap ytterligare, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Mönstring och utbildning

För de som kallas kommer mönstringen äga rum mellan maj 2026 och april 2027.

Omkring 10 000 utbildningsplatser ska tillsättas.

Grundutbildningen genomförs efter gymnasiestudier.

De första ur årskullen 2008 rycker således in sommaren 2027.

– Att bidra till totalförsvaret handlar om att ta ansvar för samhället, för oss alla som bor här och för Sveriges framtid. Oavsett roll är varje insats betydelsefull, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Trumps besked – om att tillfångata Putin

2026 01 10

Skulle Trump kunna göra med Putin som han gjorde med Maduro?

USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagande av diktatorn Nicolás Maduro överraskade en hel värld.

Den spektakulära aktionen fick bland annat Volodymyr Zelenskyj att väcka frågan om USA skulle kunna göra likadant mot Putin.

”Är väldigt besviken”

Efter tillfångatagandet av Maduro sade Ukrainas president Zelenskyj att USA ”vet vad de ska göra härnäst” när det gäller att ”fånga diktatorer”.

Att USA skulle kunna tillfångata Vladimir Putin framstår förvisso som osannolikt.

Men vad säger egentligen Donald Trump om förslaget?

En reporter från Fox News har frågat Trump om han någonsin skulle beordra Putins tillfångatagande.

– Jag tror inte att det kommer att vara nödvändigt. Jag har alltid haft en bra relation med honom [Putin], säger Donald Trump, som dock inte säger att det är uteslutet.

Samtidigt understryker han att han inte är nöjd med utvecklingen i Ukraina.

– Jag är väldigt besviken. Jag har avslutat åtta krig; Jag trodde det här skulle vara mitt i fältet eller kanske ett av de lättare, berättar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Total "blackout" efter attack - hundratusentals ryssar strandsatta

”Skulle riskera krig med Ryssland”

Han konstaterar också att det fortsatta krigandet har lett till många dödsfall.

– Den senaste månaden har de förlorat 31 000 personer, många av dem ryska soldater, och den ryska ekonomin går dåligt, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Den amerikanska presidenten har ofta anklagats för att vara för välvilligt inställd till Putin.

Zelenskyjs förslag om att den ryska diktatorn borde tillfångatas åtföljdes dock av ett skratt – även Ukrainas president tycks se en sådan åtgärd som fullständigt osannolik.

En sådan aktion skulle medföra enorma risker, säger Robert Y. Shapiro, professor i statsvetenskap vid Columbia University.

– Att försöka fånga Putin skulle vara för farligt och riskera krig med Ryssland. Militära ledare skulle säkert ifrågasätta detta. Bra eller dåligt spelar mindre roll än viljan och förmågan att nå överenskommelser och minimera fientlighet, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver från oss"

Text: Redaktionen