Forskare varnar: Ryssland kan starta ny pandemi

2022 12 19

Ett ryskt laboratorium i Sibirien riskerar att sprida en ny pandemi över hela världen.

Det hävdar den franska fysik- och kemiprofessorn Michael Clavarie, verksam vid National Centre of Scientific Research vid universitetet i Aix-Marseille, rapporterar The Times.

Bakgrunden?

Ryssland har hittat en 10 000 år gammal mammutbebis och försöker återuppliva 400 000 år gamla virus.

– Forskningen är väldigt, väldigt riskabel, säger Michael Clevarie till tidningen.

Leker med elden

Experimenten bedrivs vid det ökända Vectorlaboratoriet, som tidigare skapat rubriker med anledning av att man tillverkat kemiska vapen.

Vad man nu gör är att undersöka de bevarade mammutkadaverna, samt ullhåriga noshörningar och andra djur från istiden. Syftet är att utvinna och studera de infektioner som orsakade deras död.

Men de ryska forskarna leker med elden, anser Michael Clevarie.

– Våra immunförsvar har aldrig stött på den här typen av virus. Vissa av dem kan vara 200 000 eller till och med 400 000 år gammal, säger han.

Den franska forskaren tillägger:

– Jag har inte så stor tilltro till att allt på Vectorlaboratoriet är modernt.

Skandalomsusat labb

Samma labb som bedriver virusforskningen drabbades 2019 av en gasexplosion i en lokal där man förvarade prover av extremt farliga sjukdomar som böldpest, mjältbrand och ebola, skriver tidningen.

En anställd på labbet fick då tredje gradens brännskador i samband med explosionen.

Tidigare hade en skandal ägt rum 2004 då en annan anställd dött av misstag efter att ha stuckit sig själv med en nål som innehöll ebolaviruset.

Vectorlalabbet är också känt för att vara en av blott två platser i hela världen där det dödliga smittkoppsviruset lagras.

"Inte övertygade"

Anläggningen hävdar att all forskning bedrivs säkert, men då kommunikationen mellan västerländska forskare och de ryska teamen vid Vectorlabbet tystnat sedan Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina är det nu många som oroar sig över den risk som labbet utgör för folkhälsan.

– Många av oss som analyserar och följer vad de gör är inte övertygade om att de potentiella fördelarna, som ligger i en avlägsen framtid, nödvändigtvis uppväger de mycket verkliga riskerna som finns i nuet, säger biosäkerhetsexperten Filippa Lentzos vid King’s College London, till The Times.

– Även med allmänt säkra metoder kan olyckor fortfarande ske.

Funnit virus i samma region förr

Djuren som nu studeras på det sibiriska laboratoriet upptäcktes i regionen Yakutia, där temperaturen kan sjunka till så lågt som -55 grader.

På samma plats har franska forskare nyligen upptäckt mer än ett dussin förhistoriska virus, vilket inte var första gången.

Redan 2014 fann samma team av forskare ett 30 000 år gammalt virus som fastnat i permafrosten och upptäckte till deras fasa att det fortfarande hade möjlighet att infektera organismer.

2016 dog ett barn och dussintals människor lades in på sjukhus efter ett utbrott av mjältbrand i just Sibirien.

Det anses sannolikt att infektionen orsakades av en värmebölja som tinade permafrost och grävde fram ett renkadaver som hade infekterats av mjältbrand flera decennier tidigare, enligt the Times.

2 300 renar dog också i samma utbrott.

Foto: CDC

Text. Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen