Forskare varnar: Ryssland kan starta ny pandemi

2022 12 19

Ett ryskt laboratorium i Sibirien riskerar att sprida en ny pandemi över hela världen.

Det hävdar den franska fysik- och kemiprofessorn Michael Clavarie, verksam vid National Centre of Scientific Research vid universitetet i Aix-Marseille, rapporterar The Times.

Bakgrunden?

Ryssland har hittat en 10 000 år gammal mammutbebis och försöker återuppliva 400 000 år gamla virus.

– Forskningen är väldigt, väldigt riskabel, säger Michael Clevarie till tidningen.

Leker med elden

Experimenten bedrivs vid det ökända Vectorlaboratoriet, som tidigare skapat rubriker med anledning av att man tillverkat kemiska vapen.

Vad man nu gör är att undersöka de bevarade mammutkadaverna, samt ullhåriga noshörningar och andra djur från istiden. Syftet är att utvinna och studera de infektioner som orsakade deras död.

Men de ryska forskarna leker med elden, anser Michael Clevarie.

– Våra immunförsvar har aldrig stött på den här typen av virus. Vissa av dem kan vara 200 000 eller till och med 400 000 år gammal, säger han.

Den franska forskaren tillägger:

– Jag har inte så stor tilltro till att allt på Vectorlaboratoriet är modernt.

Skandalomsusat labb

Samma labb som bedriver virusforskningen drabbades 2019 av en gasexplosion i en lokal där man förvarade prover av extremt farliga sjukdomar som böldpest, mjältbrand och ebola, skriver tidningen.

En anställd på labbet fick då tredje gradens brännskador i samband med explosionen.

Tidigare hade en skandal ägt rum 2004 då en annan anställd dött av misstag efter att ha stuckit sig själv med en nål som innehöll ebolaviruset.

Vectorlalabbet är också känt för att vara en av blott två platser i hela världen där det dödliga smittkoppsviruset lagras.

"Inte övertygade"

Anläggningen hävdar att all forskning bedrivs säkert, men då kommunikationen mellan västerländska forskare och de ryska teamen vid Vectorlabbet tystnat sedan Vladimir Putins anfallskrig mot Ukraina är det nu många som oroar sig över den risk som labbet utgör för folkhälsan.

– Många av oss som analyserar och följer vad de gör är inte övertygade om att de potentiella fördelarna, som ligger i en avlägsen framtid, nödvändigtvis uppväger de mycket verkliga riskerna som finns i nuet, säger biosäkerhetsexperten Filippa Lentzos vid King’s College London, till The Times.

– Även med allmänt säkra metoder kan olyckor fortfarande ske.

Funnit virus i samma region förr

Djuren som nu studeras på det sibiriska laboratoriet upptäcktes i regionen Yakutia, där temperaturen kan sjunka till så lågt som -55 grader.

På samma plats har franska forskare nyligen upptäckt mer än ett dussin förhistoriska virus, vilket inte var första gången.

Redan 2014 fann samma team av forskare ett 30 000 år gammalt virus som fastnat i permafrosten och upptäckte till deras fasa att det fortfarande hade möjlighet att infektera organismer.

2016 dog ett barn och dussintals människor lades in på sjukhus efter ett utbrott av mjältbrand i just Sibirien.

Det anses sannolikt att infektionen orsakades av en värmebölja som tinade permafrost och grävde fram ett renkadaver som hade infekterats av mjältbrand flera decennier tidigare, enligt the Times.

2 300 renar dog också i samma utbrott.

Foto: CDC

Text. Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen