Forskare varnar – har återupplivat ”zombievirus”

2023 03 10

Temperaturerna stiger runt jordens norra polcirkel.

I Arktis har permafrosten redan börjat smälta i ett allt varmare klimat.

Permafrosten –  ett fruset lager av jord under marken – döljer många hemligheter.

Och i takt med att den smälter väcks de åter till liv.

Forskare varnar för att virus, som legat vilande i tiotusentals år, kan få spridning och i ett värsta scenario äventyra människors hälsa.

– Det händer mycket med permafrosten som är oroande. Det visar verkligen varför det är superviktigt att vi håller så mycket som möjligt av permafrosten frusen, säger klimatforskaren Kimberley Miner till CNN.

Upptäcker ”zombievirus”

Jean-Michel Claverie – som forskar i medicin och genetik vid Aix-Marseille University School of Medicine i Marseille, Frankrike – har inlett ett omfattande projekt för att klargöra vilka virus som döljer sig i marken och som fortfarande är smittsamma.

Han letar efter vad han beskriver som ”zombievirus” och han har hittat flera stycken.

År 2014 lyckades han återuppliva ett virus som inte varit smittsamt på över 30 000 år.

Claverie har för säkerhetens skull endast återupplivat virus som inte drabbar djur och människor, utan endast encelliga amöbor.

Men att sådana virus fortfarande är smittsamma efter så lång tid tyder på ett potentiellt större problem, understryker forskaren.

Claverie hävdar att hans forskning visar  att gamla virus – som även smittar människor –  riskerar att väckas till liv. Enligt forskaren kan flera av dessa virus potentiellt utgöra ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan.

– Vi ser dessa amöba-infekterande virus som surrogat för alla andra möjliga virus som kan finnas i permafrosten. Det finns spår av många, många, många andra virus, säger Claverie till CNN och tillägger:

– Om amöbavirusen fortfarande är vid liv, så finns det ingen anledning till varför de andra virusen inte fortfarande skulle vara vid liv och utgöra en fara. Risken kommer definitivt att öka i samband med global uppvärmning.

Glesbefolkat

Arktis är i dag relativt isolerat från omvärlden. Området är endast hem för 3,6 miljoner människor. 

Den låga populationen innebär att risken för mänsklig exponering för forntida virus är låg, vilket Claverie håller med om. 

Samtidigt påpekar forskaren att allt fler människor kommer att befolka Arktis i ”kölvattnet av nya industriella satsningar”.

Kräver bättre övervakning

Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter.

Hon anser att  det krävs en större övervakning och fler resurser för att identifiera risker för potentiella virusutbrott vid upptining av permafrost. 

Samtidigt varnar hon för ett ”alarmistiskt tillvägagångsätt”.

– Det är korrekt att ha respekt för situationen och vara proaktiv och inte bara reaktiv. Sättet att bekämpa rädsla är att ha kunskap, säger hon till CNN.

Foto: D. Jensen 

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen