Forskare varnar för krig: ”Mycket närmare än vad de flesta inser”

2024 01 15

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, uppmanar västvärlden att agera snabbt.

Annars riskerar Nato att dras in i ett fullskaligt krig med Ryssland.

Den analysen gör Hoffmann i ett inlägg på sociala medie-plattformen X.

– Vi är mycket närmare ett krig med Ryssland än vad de flesta inser, framhåller forskaren.  

Vidare varnar han för att västvärldens ”fönster för upprustning” är mycket kortare än vad många tror.

– Enligt min bedömning har vi i bästa fall 2-3 år på oss att återupprätta avskräckningen gentemot Ryssland.

Varningen: Skulle bli helt ny typ av krig

Fabian Hoffmann varnar även för att västvärlden riskerar att dra för mycket lärdomar från den ryska krigsföringen i Ukraina.

– Ett krig mellan Nato och Ryssland skulle utvecklas på ett helt annorlunda sätt, skriver experten och tillägger:

– Vi antar att Ryssland ser på en potentiell konflikt med oss ​​på samma sätt som vi ser på en potentiell konflikt med dem. Inget kunde vara längre från sanningen.

Så kommer Ryssland att agera

Enligt Hoffmanns bedömning skulle Ryssland agera annorlunda i ett krig med Nato jämfört med kriget i Ukraina.

– Den ryska doktrinen föreslår att Ryssland skulle försöka tvinga Nato att underkasta sig genom att tidigt signalera att man har förmågan att tillfoga enorm skada. Detta skulle i första hand innebära långdistansanfall mot kritisk civil infrastruktur i europeiska Nato-länder. 

– Budskapet till Natos regeringar blir följande: Kom inte och stöd era östeuropeiska allierade, såvida ni inte vill se er egna befolkning lida. 

Experten bedömer att Ryssland samtidigt skulle placera kärnvapen i ockuperade områden.

– Detta sänder ett andra budskap: Varje strävan att återta territorium, särskilt genom att använda externa Natostyrkor (USA), kommer att resultera i kärnvapeneskalering, skriver Hoffmann.  

Så bör Nato agera

Forskaren efterlyser nu en ”seriös diskussion” om hur Nato kan avskräcka Ryssland från att attackera.

– Är vi beredda att hämnas mot rysk kritisk civil infrastruktur i fall Ryssland slår till mot vår först? Hur reagerar vi på den första användningen av ryska kärnvapen? frågar sig experten.

Foto: UX Gun

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen