Forskare varnar cyklister – gäller just nu

2025 04 09

När gruset nu sopas bort från gatorna kan livsfara uppstå.

Åtminstone för de som råkar andas in det damm som virvlas upp.

Det menar Bertil Forsberg, forskare i miljömedicin på Umeå universitet.

– Det blir dödsfall dagarna efter höga halter av den här typen av vägdamm, säger forskaren till SR.

Farligaste tiden att cykla

Forsberg hänvisar till egen forskning, där man tittat på Stockholm.

Det ska vara särskilt farligt att andas in det damm som sprids i luften när gruset sopas upp från gatorna.

Han varnar också för att exempelvis cykla i större städer.

– Det här är egentligen det största luftföroreningsproblemet som våra kommuner har idag. Det brukar bli fler patienter med astma eller problem med andvägarna, säger Forsberg.

Trettio till sjukhus per år

Forsberg har tillsammans med kollegan Bo Segerstedt tidigare gjort en undersökning av vägdammets effekter på människor i Stockholm.

Då kom man fram till att vägdammet bara i huvudstaden kräver 30 inläggningar på sjukhus om året.

Han understryker ändå att problemen med vägdamm är större i Norrland än exempelvis Stockholm.

– Det är på grund av flitigare sandning och flera dubbdäck under längre perioder, säger Forsberg till SVT.

Därför kan damm vara “lurigt”

Enligt Karolinska institutet är damm “lurigt” eftersom den farligaste sorten varken syns eller luktar.

–  Större partiklar kan visserligen förvärra astma och ge allergi, om det innehåller allergiframkallande ämnen. Men luftvägarnas flimmerhår kan snabbt transportera dem till svalget där de sväljs ned, och de märks tydligt som en irritation i näsa och svalg, skriver KI på sin webbplats.

Små partiklar däremot, som finns i bland annat den farliga typen kvartsdamm, når ända ner i kapillärer och lungblåsor.

– Där blir de kvar en längre tid, eller kapslas in för alltid, skriver KI.

Foto: Trayan

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen