Och en av de viktigaste sakerna att hålla koll på är spridningen av desinformation.

Ett nytt medielandskap, spridningen av sociala medier och internets tillgänglighet har lett till att det blir allt enklare att sprida felaktiga uppgifter och information som inte stämmer.

Det varnar nu en forskare för inför det stundande EU-valet.

Förekommer tydligt

Desinformationskampanjer kan se olika ut och komma från olika håll.

Vad som dock är tydligt är att de förekommer, och internet är en perfekt plats för olika aktörer att sprida felaktig information.

Därför uppmanar medieforskaren Andreas Önnerfors alla på internet att vara medvetna om det.

– Om jag känner att någonting är fel så ska jag först stanna upp och tänka och inte dela. Reflexen är “oj vad hemskt, jag delar” men kolla upp vem som är avsändare och vilken är källan, säger han till Sveriges Radio.

“Behöver vara bekymrade”

Önnerfors, som är medieforskare med inriktning mot konspirationer och desinformation vid Linnéuniversitet, understryker vikten av att vara källkritisk.

Just desinformation är någonting som Europaparlamentets talman Roberta Metsola är oroad över inför valet.

– Vi behöver vara bekymrade, det är verkligheten i Europa och i andra delar av världen och vi kan se en ökning, har hon sagt enligt SVT.

Inför nästa vecka är det extra viktigt att vara medveten om saken då EU-valet äger rum.

Främmande makt en del

Olika stater med intresse för att destabilisera Sverige kan delta i spridningen av desinformation.

– Informationspåverkan från främmande makt använder sociala medier för att påverka Sverige, förklarar Internetstiftelsen.

– Genom noga planerade kampanjer försöker man sprida misstro, påverka opinionen och främja sin agenda.

På olika sätt

Det är inte alltid lätt att veta vad som är äkta och vad som är falskt, men ett kritiskt förhållningssätt till det man ser på sociala medier kommer man långt med.

Aktörerna som vill skapa problem har flera olika tekniker som används.

– Man kan använda flera olika tekniker, beroende på vad det är för typ av informationspåverkan, fortsätter Internetstiftelsen.

– Det kan vara allt från hackning av datorer till förfalskade nyheter. Man kan också gå till personangrepp mot individer, eller kapa en diskussion på sociala medier. Men det vanliga är att man använder många tekniker i kombination för att uppnå önskad effekt.

Foto: Dole777

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen