FORSKARE: Sverige riskerar gigantisk förändring – klimatet blir helt annorlunda

2024 08 05

Världen står inför en stor omvälvning som kommer innebära allvarliga konsekvenser för väder och klimat.

Det uppger flera väletablerade forskare från Utrecht University i Nederländerna i en ny studie.

Enligt forskarna riskerar ett viktigt system av ytströmmar i Atlanten (Atlantic meridional overturning circulation) att kollapsa så tidigt som under 2030-talet.

Studien fastslår att kollapsen kan ske någon gång mellan 2037 och 2064. Det är dock sannolikare att kollapsen sker före 2050 än efter.

Kraftig ökning

På fem år har risken för en kollaps ökat från tio procent till över 50 procent, enligt studien.

– Det här är verkligen oroande, säger René van Westen, marin- och atmosfärsforskare och huvudförfattare till studien.

– Vid en kollaps kommer klimatet bli ännu mer förvrängt, fortsätter forskaren.

Han berättar att en kollaps av Atlantic meridional overturning circulation (AMOC) skulle göra delar av världen oigenkännliga, eftersom systemet av havsströmmar hindrar delar av södra halvklotet från att överhettas och delar av norra halvklotet från att bli outhärdligt kallt.

– Under decennierna efter en kollaps skulle den arktiska isen börja krypa söderut och efter 100 år sträcka sig ända ner till Storbritanniens södra kust. Europas och Nordamerikas medeltemperatur skulle sjunka.

Så påverkas Sverige

En AMOC-kollaps kommer få stor påverkan för Sverige.

En kollaps kan resultera i att det bli 20 grader kallare, rapporterar sajten havet.nu med hänvisning till ett uttalande från René van Westen.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, säger forskaren enligt sajten.

Danska TV2:s meteorolog Andreas Nyholm ger ett liknande besked.

Han framhåller att en kollaps kommer förvandla det nordiska klimatet till något som liknar norra Kanada eller Alaska.

Nyholm betonar dock att det fortfarande råder oklara omständigheter kring resultatet av studien.

– Även om studien kvantifierar risken med procentsatser kan man inte säga att den är avgörande. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring vissa av de antaganden som används i studien.

Foto: NOAA

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen