Forskare: Sluta klassa covid-19 som en samhällsfara

2022 01 28

Smittskyddsåtgärderna riskerar att utgöra en större fara för samhället än spridningen av covid-19.

Det framhäver professorerna Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson i en artikel på DN Debatt.

Lägre risk för sjukdom

Artikelförfattarna framhäver att den dominerade omikronvarianten av viruset inte ska ses som lika allvarlig som föregående varianter av viruset.

Inte samhällsfarlig

Trots att omikron har en stor spridning bland Sveriges befolkning framhåller professorerna att riskerna för allvarlig sjukdom är så pass låga att den nya varianten inte bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

Ta bort restriktioner

Professorerna skriver att flera av dagens restriktioner bör slopas. Bland annat karantän för friska anhöriga och begränsningar av personer på evenemang, affärer och restauranger. Dessutom vill artikelförfattarna att pcr-testning och smittspårning prioriteras lägre i Sverige, då dessa åtgärder inte är lika effektfulla i dagens läge.  

Hög immunitet

En anledning bakom forskarnas resonemang är den grad av immunitet som det svenska folket uppvisar mot covid-19. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom är lägre än tidigare. Detta då en stor del av befolkningen är vaccinerad och/eller har smittats av viruset, enligt skribenterna.

En realistisk syn

Istället för nuvarande restriktioner framhäver Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson att hanteringen av viruset måste utgå ifrån ”en realistisk syn på covid-19”.

Lära sig leva med viruset

Covid-19 kommer inte att försvinna. Istället måste vi lära oss att leva med viruset, framhäver artikelförfattarna. Det viktigaste samhällsåtgärderna bör vara att säkra en hög immunitet i samhället och i synnerhet bland riskgrupperna, enligt professorerna.

Grannländer lättar på restriktioner

Finland planerar att gradvis lätta på restriktionerna mot covid-19 tidigare än planerat, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet var planerat att genomföras i mitten av februari, men kan redan ske i början av månaden, då antalet allvarligt sjuka har minskat i landet. Sedan tidigare har Danmark meddelat att landets restriktioner kommer att tas bort från och med den 1 februari.

Debattörerna

Det är Anders Björkman, är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, som har skrivit texten tillsammans med Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin och Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, Linköpings Universitet.

Text: Redaktionen

Foto: E. McLean


Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen