Forskare: Sluta klassa covid-19 som en samhällsfara

2022 01 28

Smittskyddsåtgärderna riskerar att utgöra en större fara för samhället än spridningen av covid-19.

Det framhäver professorerna Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson i en artikel på DN Debatt.

Lägre risk för sjukdom

Artikelförfattarna framhäver att den dominerade omikronvarianten av viruset inte ska ses som lika allvarlig som föregående varianter av viruset.

Inte samhällsfarlig

Trots att omikron har en stor spridning bland Sveriges befolkning framhåller professorerna att riskerna för allvarlig sjukdom är så pass låga att den nya varianten inte bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

Ta bort restriktioner

Professorerna skriver att flera av dagens restriktioner bör slopas. Bland annat karantän för friska anhöriga och begränsningar av personer på evenemang, affärer och restauranger. Dessutom vill artikelförfattarna att pcr-testning och smittspårning prioriteras lägre i Sverige, då dessa åtgärder inte är lika effektfulla i dagens läge.

Hög immunitet

En anledning bakom forskarnas resonemang är den grad av immunitet som det svenska folket uppvisar mot covid-19. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom är lägre än tidigare. Detta då en stor del av befolkningen är vaccinerad och/eller har smittats av viruset, enligt skribenterna.

En realistisk syn

Istället för nuvarande restriktioner framhäver Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson att hanteringen av viruset måste utgå ifrån ”en realistisk syn på covid-19”.

Lära sig leva med viruset

Covid-19 kommer inte att försvinna. Istället måste vi lära oss att leva med viruset, framhäver artikelförfattarna. Det viktigaste samhällsåtgärderna bör vara att säkra en hög immunitet i samhället och i synnerhet bland riskgrupperna, enligt professorerna.

Grannländer lättar på restriktioner

Finland planerar att gradvis lätta på restriktionerna mot covid-19 tidigare än planerat, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet var planerat att genomföras i mitten av februari, men kan redan ske i början av månaden, då antalet allvarligt sjuka har minskat i landet. Sedan tidigare har Danmark meddelat att landets restriktioner kommer att tas bort från och med den 1 februari.

Debattörerna

Det är Anders Björkman, är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, som har skrivit texten tillsammans med Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin och Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, Linköpings Universitet.

Text: Redaktionen

Foto: E. McLean

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen