Forskare: Sluta klassa covid-19 som en samhällsfara

2022 01 28

Smittskyddsåtgärderna riskerar att utgöra en större fara för samhället än spridningen av covid-19.

Det framhäver professorerna Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson i en artikel på DN Debatt.

Lägre risk för sjukdom

Artikelförfattarna framhäver att den dominerade omikronvarianten av viruset inte ska ses som lika allvarlig som föregående varianter av viruset.

Inte samhällsfarlig

Trots att omikron har en stor spridning bland Sveriges befolkning framhåller professorerna att riskerna för allvarlig sjukdom är så pass låga att den nya varianten inte bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

Ta bort restriktioner

Professorerna skriver att flera av dagens restriktioner bör slopas. Bland annat karantän för friska anhöriga och begränsningar av personer på evenemang, affärer och restauranger. Dessutom vill artikelförfattarna att pcr-testning och smittspårning prioriteras lägre i Sverige, då dessa åtgärder inte är lika effektfulla i dagens läge.

Hög immunitet

En anledning bakom forskarnas resonemang är den grad av immunitet som det svenska folket uppvisar mot covid-19. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom är lägre än tidigare. Detta då en stor del av befolkningen är vaccinerad och/eller har smittats av viruset, enligt skribenterna.

En realistisk syn

Istället för nuvarande restriktioner framhäver Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson att hanteringen av viruset måste utgå ifrån ”en realistisk syn på covid-19”.

Lära sig leva med viruset

Covid-19 kommer inte att försvinna. Istället måste vi lära oss att leva med viruset, framhäver artikelförfattarna. Det viktigaste samhällsåtgärderna bör vara att säkra en hög immunitet i samhället och i synnerhet bland riskgrupperna, enligt professorerna.

Grannländer lättar på restriktioner

Finland planerar att gradvis lätta på restriktionerna mot covid-19 tidigare än planerat, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet var planerat att genomföras i mitten av februari, men kan redan ske i början av månaden, då antalet allvarligt sjuka har minskat i landet. Sedan tidigare har Danmark meddelat att landets restriktioner kommer att tas bort från och med den 1 februari.

Debattörerna

Det är Anders Björkman, är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, som har skrivit texten tillsammans med Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin och Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, Linköpings Universitet.

Text: Redaktionen

Foto: E. McLean

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen