Forskare: Sluta klassa covid-19 som en samhällsfara

2022 01 28

Smittskyddsåtgärderna riskerar att utgöra en större fara för samhället än spridningen av covid-19.

Det framhäver professorerna Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson i en artikel på DN Debatt.

Lägre risk för sjukdom

Artikelförfattarna framhäver att den dominerade omikronvarianten av viruset inte ska ses som lika allvarlig som föregående varianter av viruset.

Inte samhällsfarlig

Trots att omikron har en stor spridning bland Sveriges befolkning framhåller professorerna att riskerna för allvarlig sjukdom är så pass låga att den nya varianten inte bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

Ta bort restriktioner

Professorerna skriver att flera av dagens restriktioner bör slopas. Bland annat karantän för friska anhöriga och begränsningar av personer på evenemang, affärer och restauranger. Dessutom vill artikelförfattarna att pcr-testning och smittspårning prioriteras lägre i Sverige, då dessa åtgärder inte är lika effektfulla i dagens läge.  

Hög immunitet

En anledning bakom forskarnas resonemang är den grad av immunitet som det svenska folket uppvisar mot covid-19. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom är lägre än tidigare. Detta då en stor del av befolkningen är vaccinerad och/eller har smittats av viruset, enligt skribenterna.

En realistisk syn

Istället för nuvarande restriktioner framhäver Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson att hanteringen av viruset måste utgå ifrån ”en realistisk syn på covid-19”.

Lära sig leva med viruset

Covid-19 kommer inte att försvinna. Istället måste vi lära oss att leva med viruset, framhäver artikelförfattarna. Det viktigaste samhällsåtgärderna bör vara att säkra en hög immunitet i samhället och i synnerhet bland riskgrupperna, enligt professorerna.

Grannländer lättar på restriktioner

Finland planerar att gradvis lätta på restriktionerna mot covid-19 tidigare än planerat, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet var planerat att genomföras i mitten av februari, men kan redan ske i början av månaden, då antalet allvarligt sjuka har minskat i landet. Sedan tidigare har Danmark meddelat att landets restriktioner kommer att tas bort från och med den 1 februari.

Debattörerna

Det är Anders Björkman, är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, som har skrivit texten tillsammans med Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin och Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, Linköpings Universitet.

Text: Redaktionen

Foto: E. McLean

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen