Forskare: Sluta klassa covid-19 som en samhällsfara

2022 01 28

Smittskyddsåtgärderna riskerar att utgöra en större fara för samhället än spridningen av covid-19.

Det framhäver professorerna Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson i en artikel på DN Debatt.

Lägre risk för sjukdom

Artikelförfattarna framhäver att den dominerade omikronvarianten av viruset inte ska ses som lika allvarlig som föregående varianter av viruset.

Inte samhällsfarlig

Trots att omikron har en stor spridning bland Sveriges befolkning framhåller professorerna att riskerna för allvarlig sjukdom är så pass låga att den nya varianten inte bör klassas som en samhällsfarlig sjukdom.

Ta bort restriktioner

Professorerna skriver att flera av dagens restriktioner bör slopas. Bland annat karantän för friska anhöriga och begränsningar av personer på evenemang, affärer och restauranger. Dessutom vill artikelförfattarna att pcr-testning och smittspårning prioriteras lägre i Sverige, då dessa åtgärder inte är lika effektfulla i dagens läge.  

Hög immunitet

En anledning bakom forskarnas resonemang är den grad av immunitet som det svenska folket uppvisar mot covid-19. Risken att drabbas av allvarlig sjukdom är lägre än tidigare. Detta då en stor del av befolkningen är vaccinerad och/eller har smittats av viruset, enligt skribenterna.

En realistisk syn

Istället för nuvarande restriktioner framhäver Anders Björkman, Magnus Gisslén och Johnny Ludvigsson att hanteringen av viruset måste utgå ifrån ”en realistisk syn på covid-19”.

Lära sig leva med viruset

Covid-19 kommer inte att försvinna. Istället måste vi lära oss att leva med viruset, framhäver artikelförfattarna. Det viktigaste samhällsåtgärderna bör vara att säkra en hög immunitet i samhället och i synnerhet bland riskgrupperna, enligt professorerna.

Grannländer lättar på restriktioner

Finland planerar att gradvis lätta på restriktionerna mot covid-19 tidigare än planerat, rapporterar SVT Nyheter. Beslutet var planerat att genomföras i mitten av februari, men kan redan ske i början av månaden, då antalet allvarligt sjuka har minskat i landet. Sedan tidigare har Danmark meddelat att landets restriktioner kommer att tas bort från och med den 1 februari.

Debattörerna

Det är Anders Björkman, är professor i infektionssjukdomar vid Karolinska Institutet, som har skrivit texten tillsammans med Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, Sahlgrenska Akademin och Johnny Ludvigsson, senior professor i pediatrik, Linköpings Universitet.

Text: Redaktionen

Foto: E. McLean


Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


ICA förvarnar – superpopulär matvara kommer ta slut

2024 12 19

En klassiker till julbordet kan vara i fara.

Varubristen har kommit med sämsta möjliga timing.

Med mindre än en vecka till julafton har folk börjat storhandla till julmiddagen. Det handlas skinka, sill, rödkål, brunkål, lax, prinskorv och köttbullar i mängder.

En plötslig brist hotar dock en av de främsta klassikerna.

Det gäller ansjovis som används i omåttligt populära Janssons frestelse.

"Klart de kommer ta slut"

På Ica har man gått ut och varnat för att lagret av ansjovis håller på att sina i butikerna.

– Det är klart att de kommer att ta slut, säger exempelvis Åsa Wiklund, som driver Ica Nära i Häggenås, till P4 Jämtland.

Igår lade hon ut de sista sju burkarna i kyldisken.

Och ordet om bristen har börjat sprida sig.

– Det här är faktiskt de sista vi har på den förhandsorder vi hade lagt. När ryktet sprider sig har det blivit en större efterfrågan.

Uppmanar: köp inte mer än ni behöver

Bristen råder över stora delar av landet.

Och paniken började framträda redan för en dryg vecka sedan.

– Utbudet av ansjovis är begränsat, vilket kan leda till att vissa butiker har sämre tillgång på produkterna, framhäver Edvin Nestor som är kategorichef på Ica Sverige, till Aftonbladet.

Skälet är att storleken på skarpsillen, som används för att tillverka ansjovis, har varit mindre och därmed orsakat produktionsproblem.

– Vi rekommenderar våra kunder att inte köpa mer ansjovis än vad de behöver, tillägger Edvin Nestor.

LÄS MER: Chockbesked för Aladdinasken 

Näst mest populärt: "Förskräckligt!"

Janssons frestelse är svårslagen på julbordet för svenska folket.

Och den tycks bara öka i popularitet.

I Livsmedelsföretagens undersökning pekas klassikern ut som näst viktigast på hela julbordet och bristen riskerar därför att göra många upprörda.

Thomas Lindqvist, 67, från Norrtälje är en av dem.

Åt helvete – jag menar förskräckligt! Jag visste inte detta. Jag äter hellre Jansson än skinka på julbordet, säger han till Norrtelje Tidning.

LÄS MER: Svenska folket uppmanas – avstå den här klassikern till jul

Foto: Ica-gruppen/Jessica Gow

Text: Redaktionen