Forskare slår larm: Svenska bilister kan bli måltavlor

2024 05 29

Moderna uppkopplade bilar kan vara ett säkerhetshot.

Det varnar Högskolan i Skövde för i en ny studie.

Enligt studien har många bilverkstäder inte tillräckligt med kunskap om hur våra bilar ska hållas säkra från cyberattacker.

Moderna bilar med datorer som hanterar allt från antisladdsystem till adaptiva farthållare riskerar att bli måltavlor.

– En mycket stor del av fordonsparken kan i praktiken vara helt vidöppen för angrepp, eller redan vara hackad.

– För oss har det varit en ögonöppnare, att det finns så stora tidigare okända risker inom fordonsbranschen som inte är hanterade.

Det säger Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet, som ligger bakom studien tillsammans med Martin Lundgren, lektor i informationsteknologi, och David Hedberg, före detta student vid Högskolan i Skövde.

Tog kontroll över bromsar och styrning

Marcus Nohlberg framhåller att den tekniska utvecklingen går snabbt framåt, samtidigt som säkerhetsmedvetenheten och kunskapen hos bilverkstäderna fortfarande är låg när det kommer till cybersäkerhet.

Exempelvis har moderna bilars datorsystem på senaste tid börjat ”prata med varandra” – det vill säga att kommunikationen även sker utanför bilen.

– Avsikten är att undvika krockar, men det öppnar också upp för risker och bilar kan bli måltavlor för cyberattacker. Redan 2015 visade två säkerhetsforskare hur de kunde ta kontroll över en Jeep Cherokees bromsar och styrning, skriver forskarna.

Kan inte skydda sig

Omfattningen av problemet är svårbedömt på grund av en bristande insyn i hur bilverkstäderna arbetar.

Ett säkerhetsproblem som uppdagas i studien är att biltillverkarna själva har skapat en lösning för att hantera mjukvara som endast ges till märkesverkstäder. Tillvägagångsättet skapar en osäkerhet kring hur programvaran ska hanteras, konstaterar forskarna.

– Det gäller särskilt de verkstäder som inte är märkesverkstäder. De tvingas ofta använda arbetssätt som inte är officiella för att hantera bilarna. För de flesta är bilen den mest avancerade dator de har men de har i dag ingen möjlighet att påverka uppdateringar eller informationssäkerhet, säger Martin Lundgren.

Lundgren och hans forskarkollegor betonar att både allmänhet och fackpersonal bör ges en större inblick i systemen.

– Den nuvarande situationen är logisk från tillverkarnas sida, men konsekvenserna för ägarna kan bli oöverblickbart stora, liksom för samhället i stort.

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen


Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen