Forskare slår larm om covid-19 – oroväckande upptäckt

2024 11 26

Forskare i Norge har gjort en oroväckande upptäckt gällande följderna av Covid-19.

I Norge har man problem med rekordhög sjukfrånvaro.

Nu slår forskare larm om att långvarig Covid-19 kan vara en viktig orsak bakom problemet, rapporterar NRK.

En stor andel av de sjukskrivna lider av utmattning, vilket kan vara kopplat till sena effekter av Covid-19, enligt forskarna.

Viktig orsak till sjukfrånvaron

Utmattning stod för 11 procent av ökningen av sjukfrånvaron i Norge under 2023, och forskarna misstänker alltså än koppling till Covid.

Det tycks också finnas ett tidsmässigt samband med infektionsvågor, enligt FHI-forskaren Richard Aubrey White, som tillsammans med forskare från myndigheten Nav, Universitetet i Oslo och universitetet NTNU har undersökt hur coronaviruset påverkar sjukfrånvaron i Norge.

– Covid-19 är en viktig orsak till den ökade sjukfrånvaron. De som diskuterar ökad sjukfrånvaro utan att nämna covid-19 och dess seneffekter för ingen seriös diskussion, säger Richard Aubrey White till kanalen.

Påverkar hjärnan

Richard Aubrey White menar att sena effekter av Covid-19 kan vara allvarliga. Covid kan påverka hjärnan och orsaka flera olika symptom, menar han.

– Det finns starka bevis på neurologiska och psykologiska seneffekter efter att ha genomgått covid-19. Dessa sena effekter, som ihållande minnesproblem och kognitiva svårigheter, kan leda till att en patient träffar sin husläkare för misstänkt ADHD, säger White.

I studien har forskarna använt information från FHI:s (Folkhelseinstituttets) system för att följa sjukdomsbilden i Norge, enligt kanalen. Man har därför haft tillgång till mängder av data från husläkare och akutmottagningar, samt data om sjukfrånvaro. Därefter har de jämfört hur utvecklingen har sett ut före och efter pandemin.

Enligt White framkommer en tydlig bild av att seneffekter av Covid-19 har påverkat sjukfrånvaron. Även forskare vid myndigheten Nav har kommit fram till liknande slutsatser.

FHI ger en annan bild

Richard Aubrey White företräder dock inte Folkhelseinstituttets officiella uppfattning i frågan.

FHI tonar istället ned bilden av att många drabbas av allvarliga sena effekter av Covid-19.

– Vi har funnit att mindre än en procent av de smittade hade långvariga symtom. Andelen är nog ännu lägre nu när det är så utbredd immunitet i befolkningen, säger FHI:s Preben Aavitsland till NRK.

Foto: Cdc

Text: Redaktionen

Larm om populärt sötningsmedel – helt ny bieffekt

2025 05 31

Ett av Sveriges vanligaste sötningsmedel påverkar hur hjärnan reglerar hunger och kroppsvikt.

Det visar ny forskning som publicerat i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Metabolism.

Sötningsmedlet som pekas ut i studien är sukralos som används i många olika livsmedel – exempelvis läsk, desserter, godis, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. 

Upptäckt helt ny bieffekt

Sukralos är kalorifritt och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. 

Nu har forskare upptäckt att det vanliga sötningsmedlet har en oönskad bieffekt.  

Sukralos ökar aktiviteten i hypothalamus – ett område i hjärnan som är centralt för aptitreglering, rapporterar Psykiatrispecialisterna som tagit del av studien.

– Detta tyder på att även om sucralosa inte innehåller kalorier, kan det utlösa neurala svar kopplade till ökad hunger och förändra hjärnans kommunikation med områden som är involverade i motivation och sensorisk bearbetning, framhåller företaget i ett uttalande.

Med andra ord kan sukralos leda till ökad hunger, trots att sötningsmedlet påstås ha motsatt effekt.

– Dessa resultat föreslår att sucralosa kan öka hjärnans känslighet för matrelaterade signaler och göra oss mer mottagliga för att söka mat. Effekterna varierade beroende på kroppsvikt och kön, med kvinnor som visade starkare hjärnrespons än män, skriver Psykiatrispecialisterna.

FAKTA: Sukralos

- Sukralos är ett sötningsmedel som är mycket sött och används för att ge söt smak utan att tillföra energi. Det är baserat på sockerarten sackaros och är cirka 600 gånger sötare än vanligt socker. Sukralos tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner.

- Sukralos används i många olika livsmedel till exempel läsk, desserter, konfektyr, glass, sylt, såser, cider och kosttillskott. Det är stabilt och tål uppvärmning. Därför är sukralos lämpligt för användning i matlagning och bakning.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: StockSnap resp Hiking333

Text: Redaktionen

Klassisk dryck gör comeback i Sverige

2025 05 31

En ny undersökning indikerar att ett stort trendbrott är på väg att inträffa i Sverige.

En klassisk dryck är nära att göra comeback.

Det handlar om mjölken, som de senaste åren har försvunnit från många svenskars vardag. Mjölkkonsumtionen har sjunkit med hela 36 procent under de senaste 30 åren, enligt statistik från Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån.

Men nu är den klassiska drycken på väg tillbaka.

Det visar en färsk undersökning från Norrmejerier. Enligt undersökningen har svenskarnas attityd till mjölken förändrats ordentligt, vilket indikerar att drycken återigen kan bli en självklarhet i varje kylskåp.

Undersökningen visar att 74 procent av svenskarna känner till mjölkens höga proteininnehåll, och 63 procent ser den som ett bra alternativ till återhämtningsdrycker med tillsatser.

– Det nyväckta intresset för mjölk handlar om mer än hälsa – det handlar också om ett intresse för det äkta och lokala. När fler väljer svensk mjölk, stärker det inte bara kroppen utan också den svenska mjölkproduktionen och Sveriges livsmedelsberedskap, säger Maria Skogelid, kategorichef för mejeri på Norrmejerier.

Kopplas till hälsosam livsstil

Enligt Norrmejerier har mjölkkonsumtionen redan ökat i Sverige – framför allt bland hälsointresserade konsumenter. Många svenskar väljer att dricka mjölk efter träningspasset, berättar Maria Skogelid.

Nu förutspå mejerichefen att mjölken kan bli framtidens energidryck.

– Att unga uppger att de föredrar naturliga alternativ till proteinshakes visar att mjölken har framtiden för sig. Vi tror att den har potential att bli nästa stora hälsodryck.

Växtbaserade alternativ tappar mark

I USA har konsumtionen av mjölk ökat, samtidigt som växtbaserade alternativ tappar marknadsandelar, rapporterar Dagligvarunytt.

Enligt en studie från det statliga forskningsinstitutet RISE har växtbaserade alternativ både fördelar och nackdelar.

RISE undersökning visar att:

- Växtbaserade mejerialternativ hade högre fiberhalt och lägre proteinhalt än mejeriprodukter. 

- Smaksatta mjölk-/yoghurtalternativ hade högre energi- och sockerinnehåll än naturella produkter. 

- Berikade mejerialternativ hade liknande eller högre innehåll av mikronäringsämnen, jämfört med mejeriprodukter. 

- Ekologiska jämfört med konventionella mejerialternativ hade lägre innehåll av mikronäringsämnen, förutom D-vitamin. 

Foto: Pexels

Text: Redaktionen