17dec25

Forskare slår larm: Enorm klimatförändring kan inträffa 2027

2024 12 17

Klockan tickar för Arktis.

Redan 2027 kan det stora havsområdet uppleva sin första isfria sommar.

Forskare vid Göteborgs universitet fastslår att det finns en reell möjlighet att all havsis i Arktis bryts sönder i en kraftig storm på sommaren. 

Den enorma klimatförändringen kan ske före 2030, kanske redan 2027.

– Risken för att detta inträffar kommer att öka i takt med att klimatförändringarna förvärras, säger Céline Heuzé, polarforskare och klimatolog vid Göteborgs universitet.

Céline Heuzé besökte Arktis under årets sommar tillsammans med sina forskarkollegor. Hon noterade att havsisen var mycket tunnare än vanligt.

För 20 år sedan var isen genomsnitt 2–3 meter tjock i slutet av sommarens avsmältning. Sommaren 2024 var den bara 1 meter i snitt.

–  Isen var så tunn och ”rutten” att vi knappast hade behövt en isbrytare till den här expeditionen. Faktum är att det blev stressigt att hinna med att samla ihop mätresultaten innan vi kom fram till nästa mätställe. Fartyget kunde enkelt ta sig fram genom istäcket, säger Céline Heuzé.

80 000 år sedan

I en artikel som publicerats i Nature Communications konstaterar forskarna att situationen bara kommer bli värre.

Med hjälp av modeller från FN:s klimatpanel IPCC fastslår klimatexperterna att det finns en påtaglig risk för ett isfritt hav i Arktis inom tre till sex år.

Senast det inträffade var för 80 000 år sedan.

– Vi använde många av IPCC:s scenarier och såg att nu när jorden har värmts upp 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, så finns det en reell sannolikhet för att all havsis smälter bort i Arktis. Sannolikheten ökar sedan ju varmare det blir, säger Alexandra Jahn, professor vid University of Colorado och medförfattare till artikeln.

Stora konsekvenser

När havsisen understigit 1 miljon kvadratkilometer definierar forskarna Arktis som isfritt. I år var den minsta arealen 3,67 miljoner kvadratkilometer.

Om isen försvinner under en sommar kan det få stora konsekvenser för klimatet.

Detta eftersom havsisen fungerar som ett skyddande lock för det kalla havsvattnet.

– Om islocket försvinner kommer värmen i atmosfären att absorberas av havet som får en höjd temperatur, vilket i sin tur gör det svårare för havet att åter frysa till is, framhåller forskarna.

Vidare riskerar ett isfritt Arktis att leda till extrema väderhändelser – exempelvis stormar, torka, skyfall eller perioder med onormala temperaturer.

EU:s jordobservationsprogram Copernicus varnar också för att smält havsis hotar både djur- och människolivet i polartrakterna.

– Minskningen av havsisen i Arktis hotar djur som valrossar och isbjörnar genom att påverka deras jakt-, mat-, fortplantnings- och viloplatser.Uppvärmningen leder också till snabbare erosion av arktiska kustlinjer. De mänskliga samhällena i Arktis står inför en förlust av sina försörjningsmöjligheter och sin kultur.

Även växtlivet beräknas påverkas i stor omfattning.

Vissa typer av plankton har svårt att växa i varmare vatten, medan andra typer blommar snabbt.

– Plankton utgör basen i den marina näringskedjan, så dessa förändringar påverkar hela ekosystemet, skriver Copernicus.

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen