FORSKARE: Så många steg behöver du gå per minut – för att få motion

2024 10 24

Att räkna steg är inte tillräckligt, det krävs mer än så för att försäkra sig om att man får sin dagliga motion, menar forskare.

Att gå är ett enkelt och bra sätt att få vardagsmotion.

Många har säkert hört att man ska gå 10 000 steg om dagen för att få den motion man behöver, och använder därför en stegräknare för att hålla räkningen.

Men de 10 000 stegen riskerar att ge väldigt liten effekt om man inte samtidigt håller reda på en annan sak, rapporterar Independent.

Avgörande faktor

För att promenaderna ska ge önskad effekt måste du även hålla koll på din stegkadens, alltså hur många steg du tar per minut.

Det krävs att man går minst 100 steg per minut, gärna mer, för att det ska ge verkliga resultat. Det menar forskaren Dr. Elroy Aguiar, vars forskningsteam har publicerat en studie i British Journal of Sports Medicine.

Deras forskning visar att 100+ steg per minut krävs för att det ska räknas som ”måttligt intensiv” träning, vilket rekommenderas om man vill att motionerandet ska ge positiva effekter på hälsan.

– All forskning inom detta område tyder på att de flesta av fördelarna från promenader ackumuleras vid en måttlig eller hög intensitet, säger Dr. Elroy Aguiar till Independent.

Gå i högt tempo

100 steg per minut är alltså vad som rekommenderas, eller kanske snarare 100-130 steg per minut om man vill försäkra sig om att få måttligt intensiv motion.

För att ta reda på hur många steg man går per minut kan man räkna hur många steg man går på 10 sekunder, och sedan multiplicera med 6, skriver iForm.

Men den egentliga poängen är att man bör gå i relativt högt tempo om man vill vara säker på att promenaderna verkligen ger de hälsofördelar man hoppas på.

Om man går för långsamt och inte alls blir ansträngd, finns det en risk att de där 10 000 stegen i praktiken knappt gör någon skillnad alls.

Öka till hög intensitet

Att gå med en högre stegkadens innebär helt enkelt att din kropp arbetar mer. Ansträngningen gör att din puls går upp och ökar tillförseln av syre till musklerna och till din kropp.

Enligt WHO:s rekommendationer behöver man minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet varje vecka, alternativt 75 minuters högintensiv fysisk aktivitet, eller en kombination av dessa två.

Dr. Elroy Aguiar understryker dock att 100 steg i minuten innebär en liten ansträngning för de flesta, och många går fler steg per minut än så i sin naturliga gångtakt.

Därför bör många kunna sikta högre än så. Att gå kan ge riktigt god motion, förutsatt att man gör det i ett högt tempo.

– Om du vill öka promenaden till en hög intensitet kan du gå i cirka 130 steg per minut. Om du rör dig inom det intervallet eller något över, kan du växla upp och få mer nytta av den aktivitet du gör, säger Elroy Aguiar till tidningen.

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Beskedet i regeringsfrågan – ”dörren är totalstängd”

2026 08 26

Ett parti ger ett skarpt besked i regeringsfrågan.

Flera partier ser en mittenregering som ett tänkbart alternativ efter valet.

Men ett av mittenpartierna meddelar nu att ”dörren är totalstängd”.

”Nyckeln är bortkastad”

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist vill se en mittenregering efter valet.

Även S håller sina dörrar öppna och kan tänka sig olika lösningar i regeringsfrågan.

Men mittenpartiet Liberalerna säger blankt nej till en mittenregering ledd av Magdalena Andersson (S).

Att L skulle stötta eller ingå i en sådan regering är ”helt uteslutet”, säger partiledaren Simona Mohamsson till DN.

– Dörren är totalstängd, låst, nyckeln är bortkastad. Det kommer aldrig att hända, säger L-ledaren, enligt tidningen.

Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist tycks heller inte hoppas på att få med sig L, som har legat under spärren i opinionsmätningar en längre tid.

Thand Ringqvist har istället nämnt Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och eventuellt Miljöpartiet som partier som skulle kunna ingå i en mittenregering, utöver C.

”Vi ökar”

L är alltså tydliga med att partiet vill se en Tidöregering och ingenting annat.

Frågan är dock om Mohamssons parti klarar 4-procentsspärren.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos får L förvisso sin högsta siffra sedan partiet meddelade att man öppnar för SD i regeringen: 2,3 procent.

Det är fortfarande långt under riksdagsspärren, men 1 procentenhet mer än i juni.

– Vi ökar, säger Simona Mohamsson i sitt valtal i Stockholm, rapporterar tidningen.

Men det ska mycket till för att partiet ska klara sig, och om L åker ur riksdagen är det också föga troligt att de återstående Tidöpartierna kan bilda regering.

LÄS OCKSÅ: Grannland säger nej - vägrar hjälpa Putin

Busch svar på C-inviten

Även KD-ledaren Ebba Busch har tidigare kommenterat Elisabeth Thand Ringqvists invit om samarbete.

Busch välkomnar att partier vill samarbeta med KD, men ifrågasätter om C är villiga att mötas i sakpolitiken, har Expressen rapporterat.

– Är ni beredda att diskutera och möta oss i frågan om hur vi får ordning på svensk sjukvård? säger Ebba Busch, enligt tidningen.

Busch menar också att C istället borde kliva över blockgränsen och börja samarbeta med Tidöpartierna.

– Jag kan absolut tänka mig Centerpartiet i en någon slags blågul konstellation, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Putin - Indien stryper importen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen