FORSKARE: Så många steg behöver du gå per minut – för att få motion

2024 10 24

Att räkna steg är inte tillräckligt, det krävs mer än så för att försäkra sig om att man får sin dagliga motion, menar forskare.

Att gå är ett enkelt och bra sätt att få vardagsmotion.

Många har säkert hört att man ska gå 10 000 steg om dagen för att få den motion man behöver, och använder därför en stegräknare för att hålla räkningen.

Men de 10 000 stegen riskerar att ge väldigt liten effekt om man inte samtidigt håller reda på en annan sak, rapporterar Independent.

Avgörande faktor

För att promenaderna ska ge önskad effekt måste du även hålla koll på din stegkadens, alltså hur många steg du tar per minut.

Det krävs att man går minst 100 steg per minut, gärna mer, för att det ska ge verkliga resultat. Det menar forskaren Dr. Elroy Aguiar, vars forskningsteam har publicerat en studie i British Journal of Sports Medicine.

Deras forskning visar att 100+ steg per minut krävs för att det ska räknas som ”måttligt intensiv” träning, vilket rekommenderas om man vill att motionerandet ska ge positiva effekter på hälsan.

– All forskning inom detta område tyder på att de flesta av fördelarna från promenader ackumuleras vid en måttlig eller hög intensitet, säger Dr. Elroy Aguiar till Independent.

Gå i högt tempo

100 steg per minut är alltså vad som rekommenderas, eller kanske snarare 100-130 steg per minut om man vill försäkra sig om att få måttligt intensiv motion.

För att ta reda på hur många steg man går per minut kan man räkna hur många steg man går på 10 sekunder, och sedan multiplicera med 6, skriver iForm.

Men den egentliga poängen är att man bör gå i relativt högt tempo om man vill vara säker på att promenaderna verkligen ger de hälsofördelar man hoppas på.

Om man går för långsamt och inte alls blir ansträngd, finns det en risk att de där 10 000 stegen i praktiken knappt gör någon skillnad alls.

Öka till hög intensitet

Att gå med en högre stegkadens innebär helt enkelt att din kropp arbetar mer. Ansträngningen gör att din puls går upp och ökar tillförseln av syre till musklerna och till din kropp.

Enligt WHO:s rekommendationer behöver man minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet varje vecka, alternativt 75 minuters högintensiv fysisk aktivitet, eller en kombination av dessa två.

Dr. Elroy Aguiar understryker dock att 100 steg i minuten innebär en liten ansträngning för de flesta, och många går fler steg per minut än så i sin naturliga gångtakt.

Därför bör många kunna sikta högre än så. Att gå kan ge riktigt god motion, förutsatt att man gör det i ett högt tempo.

– Om du vill öka promenaden till en hög intensitet kan du gå i cirka 130 steg per minut. Om du rör dig inom det intervallet eller något över, kan du växla upp och få mer nytta av den aktivitet du gör, säger Elroy Aguiar till tidningen.

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen