FORSKARE: Så många steg behöver du gå per minut – för att få motion

2024 10 24

Att räkna steg är inte tillräckligt, det krävs mer än så för att försäkra sig om att man får sin dagliga motion, menar forskare.

Att gå är ett enkelt och bra sätt att få vardagsmotion.

Många har säkert hört att man ska gå 10 000 steg om dagen för att få den motion man behöver, och använder därför en stegräknare för att hålla räkningen.

Men de 10 000 stegen riskerar att ge väldigt liten effekt om man inte samtidigt håller reda på en annan sak, rapporterar Independent.

Avgörande faktor

För att promenaderna ska ge önskad effekt måste du även hålla koll på din stegkadens, alltså hur många steg du tar per minut.

Det krävs att man går minst 100 steg per minut, gärna mer, för att det ska ge verkliga resultat. Det menar forskaren Dr. Elroy Aguiar, vars forskningsteam har publicerat en studie i British Journal of Sports Medicine.

Deras forskning visar att 100+ steg per minut krävs för att det ska räknas som ”måttligt intensiv” träning, vilket rekommenderas om man vill att motionerandet ska ge positiva effekter på hälsan.

– All forskning inom detta område tyder på att de flesta av fördelarna från promenader ackumuleras vid en måttlig eller hög intensitet, säger Dr. Elroy Aguiar till Independent.

Gå i högt tempo

100 steg per minut är alltså vad som rekommenderas, eller kanske snarare 100-130 steg per minut om man vill försäkra sig om att få måttligt intensiv motion.

För att ta reda på hur många steg man går per minut kan man räkna hur många steg man går på 10 sekunder, och sedan multiplicera med 6, skriver iForm.

Men den egentliga poängen är att man bör gå i relativt högt tempo om man vill vara säker på att promenaderna verkligen ger de hälsofördelar man hoppas på.

Om man går för långsamt och inte alls blir ansträngd, finns det en risk att de där 10 000 stegen i praktiken knappt gör någon skillnad alls.

Öka till hög intensitet

Att gå med en högre stegkadens innebär helt enkelt att din kropp arbetar mer. Ansträngningen gör att din puls går upp och ökar tillförseln av syre till musklerna och till din kropp.

Enligt WHO:s rekommendationer behöver man minst 150 minuter måttligt intensiv fysisk aktivitet varje vecka, alternativt 75 minuters högintensiv fysisk aktivitet, eller en kombination av dessa två.

Dr. Elroy Aguiar understryker dock att 100 steg i minuten innebär en liten ansträngning för de flesta, och många går fler steg per minut än så i sin naturliga gångtakt.

Därför bör många kunna sikta högre än så. Att gå kan ge riktigt god motion, förutsatt att man gör det i ett högt tempo.

– Om du vill öka promenaden till en hög intensitet kan du gå i cirka 130 steg per minut. Om du rör dig inom det intervallet eller något över, kan du växla upp och få mer nytta av den aktivitet du gör, säger Elroy Aguiar till tidningen.

Foto: A. Adeoye

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen 

19nov25

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen