FORSKARE: Populär mat kopplas till 32 hälsorisker

2024 04 30

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i hela EU.

Det fastslog belgiska forskare 2022, enligt sajten Äkta vara.

– Svenska kvinnor får enligt kartläggningen 43,8 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska män uppgår till 40,6 procent, rapporterade livsmedelssajten.

Största gransningen hittills

Nu kommer nya uppgifter som tyder på att den svenska konsumtionen kan slå hårt mot folkhälsan.

Den största genomgången hittills av ultraprocessad mat har publicerats i tidskriften BMJ.

Det är ingen rolig läsning för den som har för vana att stoppa i sig den bearbetade maten.

– Resultatet visar att dieter med mycket ultraprocessad mat kan koppas till 32 sjukdomar och negativa hälsoeffekter. Starkast samband finns med förtida död, död i hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa, övervikt, fetma och typ 2-diabetes, rapporterar DN som tagit del av studien.

Det här är ultraprocessad mat

Enligt den så kallade Nova-klassificeringen, som Livsmedelsverket hänvisar till, klassas ultraprocessad mat som livsmedel som har bearbetats ”mycket”, på ett sätt som är "negativt".

Det inkluderar livsmedel med tillsatt fett och socker – exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor och processat kött och chark.

Exempel på ultraprocessad är även olika typer av färdigmat, exempelvis:

- Frysta pizzor

- Smörgåsar och Wraps

- Fylld pasta

- Soppor

- Dumplings

”Gör att man vill äta mer”

Enligt sajten Foodfacts.se följer tillverkningssättet av ultraprocessade livsmedel samma mönster.

– Tillverkningssättet och ingredienserna är valda för att skapa lönsamma produkter med lång hållbarhet och som också är hyperaptitliga (hyper-palatable). Deras smakkombination av fett, socker, kolhydrater och salt samt konsistensen gör att man vill äta mer, rapporterar sajten.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Skatt för bilister höjs igen på måndag – detta gäller

2026 08 14

På måndag höjs trängselskatten igen.

Skatten berör som bekant fordon som kör in och ut ur Stockholms innerstad samt på Essingeleden.

Den så kallade lågsäsongen är nu över, och högsäsongen är igång.

Det innebär att trängselskatten nu höjs.

Skatt höjs igen

Under lågsäsongen har trängselskatten legat på max 105 kronor om dagen.

Men från och med måndag så höjs den till max 135 kronor – alltså en 29-procentig ökning.

– Den 19 juni började trängselskattens lågsäsong. Högsäsongen börjar igen den 15 augusti, meddelar Transportstyrelsen.

Fram till november

Trängselskatten används för att minska trängseln och förbättra framkomligheten i trafiken.

Eftersom att skatt inte tas ut på helgdagar så kommer den nya nivån att börja gälla på måndag.

– Högsäsong är perioden 1 mars–dagen före midsommarafton och 15 augusti–30 november. Lågsäsong är övrig tid, förklarar myndigheten.

Läs mer: Arbetslösheten minskar

Detta gäller

Här är tiderna och beloppet som tas ut för trängselskatt i innerstaden:

Tid	Högsäsong	Lågsäsong
06:00–06:29	15 kr	15 kr
06:30–06:59	30 kr	25 kr
07:00–08:29	45 kr	35 kr
08:30–08:59	30 kr	25 kr
09:00–09:29	20 kr	15 kr
09:30–14:59	11 kr	11 kr
15:00–15:29	20 kr	15 kr
15:30–15:59	30 kr	25 kr
16:00–17:29	45 kr	35 kr
17:30–17:59	30 kr	25 kr
18:00–18:29	20 kr	15 kr

För Essingeleden

Och detta gäller på Essingeleden:

Tid	Högsäsong	Lågsäsong
06:00–06:29	15 kr	15 kr
06:30–06:59	27 kr	22 kr
07:00–08:29	40 kr	30 kr
08:30–08:59	27 kr	22 kr
09:00–09:29	20 kr	15 kr
09:30–14:59	11 kr	11 kr
15:00–15:29	20 kr	15 kr
15:30–15:59	27 kr	22 kr
16:00–17:29	40 kr	30 kr
17:30–17:59	27 kr	22 kr
18:00–18:29	20 kr	15 kr

Skatt tas enligt Transportstyrelsen inte ut helgdag, vissa dagar före helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna.

Läs mer: Så mycket kostar det att äga en stuga – varje år

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen