FORSKARE: Populär mat kopplas till 32 hälsorisker

2024 04 30

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i hela EU.

Det fastslog belgiska forskare 2022, enligt sajten Äkta vara.

– Svenska kvinnor får enligt kartläggningen 43,8 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska män uppgår till 40,6 procent, rapporterade livsmedelssajten.

Största gransningen hittills 

Nu kommer nya uppgifter som tyder på att den svenska konsumtionen kan slå hårt mot folkhälsan.

Den största genomgången hittills av ultraprocessad mat har publicerats i tidskriften BMJ.

Det är ingen rolig läsning för den som har för vana att stoppa i sig den bearbetade maten.

– Resultatet visar att dieter med mycket ultraprocessad mat kan koppas till 32 sjukdomar och negativa hälsoeffekter. Starkast samband finns med förtida död, död i hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa, övervikt, fetma och typ 2-diabetes, rapporterar DN som tagit del av studien.

Det här är ultraprocessad mat

Enligt den så kallade Nova-klassificeringen, som Livsmedelsverket hänvisar till, klassas ultraprocessad mat som livsmedel som har bearbetats ”mycket”, på ett sätt som är "negativt". 

Det inkluderar livsmedel med tillsatt fett och socker – exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor och processat kött och chark.

Exempel på ultraprocessad är även olika typer av färdigmat, exempelvis:

- Frysta pizzor

- Smörgåsar och Wraps

- Fylld pasta

- Soppor

- Dumplings

”Gör att man vill äta mer”

Enligt sajten Foodfacts.se följer tillverkningssättet av ultraprocessade livsmedel samma mönster.

– Tillverkningssättet och ingredienserna är valda för att skapa lönsamma produkter med lång hållbarhet och som också är hyperaptitliga (hyper-palatable). Deras smakkombination av fett, socker, kolhydrater och salt samt konsistensen gör att man vill äta mer, rapporterar sajten.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen


Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet 

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

–  Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka. 

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Nya körkortsregler – börjar gälla idag

2026 08 19

Från och med idag gäller nya regler för alla som ska ta körkort.

De nya reglerna införs på onsdagen.

Från och med idag förlängs giltighetstiden för ett godkänt kunskapsprov för behörighet B från fyra månader till ett år. 

Det kommer enligt Transportstyrelsen bland annat att leda till ett minskat antal körprov.

“Mindre stress”

Den förlängda giltighetstiden väntas enligt myndigheten också leda till mindre stress för folk som ska ta körkort.

– Det här kommer minska antalet omprov och underlätta för den som blir underkänd på körprovet att boka en ny uppkörningstid utan stress, säger Transportstyrelsens utredare Liv Johansson i ett pressmeddelande.

“Har fått konsekvenser”

Den tidigare giltighetstiden på fyra månader har enligt myndigheten “fått konsekvenser”.

Förare som inte varit fullt förberedda har i vissa fall chansat och genomfört körprovet ändå – med underkänt som resultat.  

På ett år rör det sig om omkring 9 000 personer som tvingas göra om kunskapsprovet, när de inte hunnit bli godkända på körprovet inom fyramånadersperioden.

Läs mer: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

“Kommer slippa”

Liv Johansson förklarar vidare att de nya reglerna kommer att påverka en stor grupp aspirerande körkortstagare.

– Det innebär att en stor grupp kommer slippa göra om sina kunskapsprov bara för att giltighetstiden har gått ut, säger hon.

Detta gäller

Förändringen börjar gälla från och med den idag, onsdagen den 19 augusti 2026. 

De som har genomfört ett godkänt kunskapsprov från och med den dagen har ett år på sig att klara av sitt körprov. 

Har man klarat av sitt kunskapsprov innan den dagen har man fyra månader på sig att genomföra ett körprov.

Läs mer: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen