FORSKARE: Populär mat kopplas till 32 hälsorisker

2024 04 30

Svenskar äter mest ultraprocessad mat i hela EU.

Det fastslog belgiska forskare 2022, enligt sajten Äkta vara.

– Svenska kvinnor får enligt kartläggningen 43,8 procent av all sin energi från ultraprocessad mat. Andelen hos svenska män uppgår till 40,6 procent, rapporterade livsmedelssajten.

Största gransningen hittills

Nu kommer nya uppgifter som tyder på att den svenska konsumtionen kan slå hårt mot folkhälsan.

Den största genomgången hittills av ultraprocessad mat har publicerats i tidskriften BMJ.

Det är ingen rolig läsning för den som har för vana att stoppa i sig den bearbetade maten.

– Resultatet visar att dieter med mycket ultraprocessad mat kan koppas till 32 sjukdomar och negativa hälsoeffekter. Starkast samband finns med förtida död, död i hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa, övervikt, fetma och typ 2-diabetes, rapporterar DN som tagit del av studien.

Det här är ultraprocessad mat

Enligt den så kallade Nova-klassificeringen, som Livsmedelsverket hänvisar till, klassas ultraprocessad mat som livsmedel som har bearbetats ”mycket”, på ett sätt som är "negativt".

Det inkluderar livsmedel med tillsatt fett och socker – exempelvis chips, glass, godis, choklad, sötade frukostflingor och processat kött och chark.

Exempel på ultraprocessad är även olika typer av färdigmat, exempelvis:

- Frysta pizzor

- Smörgåsar och Wraps

- Fylld pasta

- Soppor

- Dumplings

”Gör att man vill äta mer”

Enligt sajten Foodfacts.se följer tillverkningssättet av ultraprocessade livsmedel samma mönster.

– Tillverkningssättet och ingredienserna är valda för att skapa lönsamma produkter med lång hållbarhet och som också är hyperaptitliga (hyper-palatable). Deras smakkombination av fett, socker, kolhydrater och salt samt konsistensen gör att man vill äta mer, rapporterar sajten.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen