FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Små barns användande av skärmar har flera negativa effekter på barnen.

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen