FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Små barns användande av skärmar har flera negativa effekter på barnen.

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen


30nov2025

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Idag meddelar också Ukraina att nya sanktioner införs mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen