FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 12 09

Det innebär att hela landet kommer att kunna märka av en ökad polisnärvaro på vägarna.

Fokus just den här veckan är nykterhet i trafiken.

– Rattfylleri dödar, hjälp oss stoppa det, framhåller Polisen södra Roslagen på sociala medier och fortsätter:

– Under nationell trafikvecka vecka 50 (8–14 december) gör polisen extra nykterhetskontroller i hela landet. Alkohol och droger ligger bakom många av årets 174 dödsolyckor.

"Ska bort från vägarna"

Polisen genomför cirka tio nationella trafikveckor om året. Fokuset skiftar och kan vara exempelvis hastighetskontroller eller att upptäcka kriminell aktivitet i trafiken.

Den här veckan handlar det alltså om nykterhet.

– Onyktra förare utsätter både sig själva och andra för livsfara. Våra kontroller ska få bort dem från vägarna – och rädda liv, understryker polisen.

Uppmaningen: tipsa polisen

Polisen går samtidigt ut med en uppmaning till svenskarna. Om du misstänker att någon kör påverkad – tipsa polisen.

– Varje dag kör tusentals påverkade av droger eller alkohol i trafiken, skriver polisen i skånska Klippan på Facebook.

– Tillsammans räddar vi liv. 

Vill du tipsa polisen om någon som kör eller kommer att köra berusad kan du ringa 114 14. Är situationen akut, ring 112.

– Kom ihåg att lämna så mycket information du kan om fordon, tidpunkter, resväg med mera. Du kan vara anonym, uppmanar polisen.

LÄS MER: ”Fullständig katastrof” för alla som vill sälja bilen

Därför informerar polisen i förväg

Visionen för myndighetens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Att öka andelen nyktra förare beskrivs som ett prioritet i frågan.

Sedan ett tag tillbaka väljer dessutom polisen i förväg att informera om insatserna, vilket har visat sig vara effektivt.

– Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare sagt.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen