FORSKARE LARMAR: Skärmanvändande försämrar barns lärande

2022 06 12

Små barns användande av skärmar har flera negativa effekter på barnen.

Det framhåller tio professorer, överläkare och andra experter som varnar för den utbredda skärmanvändningen i Sverige i form av läsplattor, iPad, mobiltelefoner, datorer, TV och andra sorters skärmar.

Ska inte använda skärmar alls

De tio forskarna framhåller att Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar alls.

– Folkhälsomyndighetens talesperson förklarar för SVT Nyheter att man i Sverige valt att inte ge några rekommendationer om att begränsa användandet av digitala medier utan nöjer sig med att ge råd om att minska stillasittandet.

– Vi anser att detta är otillräckligt och redogör härmed för forskningsfynd som borde leda till mer specifika skärm­rekommendationer gällande yngre barn, framhåller de tio experterna i DN.

Påverkar utvecklingen

– Hjärnan är relativt omogen hos det nyfödda barnet. Under de första två levnadsåren utvecklas hjärnans grundläggande funktioner för till exempel syn, hörsel, språkinlärning och sociala relationer.

– Den här tiden beskrivs i neurovetenskaplig forskning som en känslig period, då tillräckligt mycket av rätt sorts stimulans behövs i rätt tid för att hjärnan ska utvecklas optimalt.

Skärmtid försvårar lärandet

– Tre timmars exponering för digitala medier per dag har alltså en större påverkan under den här perioden än motsvarande tid senare i livet. Den här perioden är så pass viktig att man bör säkerställa att sådant som görs regelbundet är bevisat riskfritt.

Forskarna framhåller även att skärmtid försvårar lärandet.

– Människan lär sig bäst genom att observera andra människor, vilket är extra påtagligt i början av livet. När vi interagerar med andra människor aktiveras speglande egenskaper hos nervceller som stärker lärandet och som blir nedsatta  när vi får stimulans via en skärm.

Bättre härma riktig person

– Att ofta ha tv:n påslagen i bakgrunden är kopplat till sämre språkutveckling.

Forskarna framhåller att det är stor skillnad om man lär sig genom att härma en riktig person eller en filmad person.

– Barn vid ett års ålder har stora svårigheter att översätta vad de ser på skärm till lärdomar jämfört med mänsklig interaktion. Vid två års ålder uppfattar de via skärm hälften så mycket och minns det hälften så länge som när de fått interagera med en vuxen.

– Detta kallas för överförings­tröghet och är väletablerad kunskap.

Sverige unikt i världen

Forskarna kritiserar svenska myndigheters inställning till barn och skärmanvändning.

– Vi är därför mycket förvånade över att den nya svenska läroplanen som enda i världen, fastslår att förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg – ett beslut som tagits utan medicinsk konsultation, evidens för vare sig negativa eller positiva effekter, eller ens en konsekvensanalys.

Försämrar språkutvecklingen

Forskarna framhäver att alltmer forskning pekar på att tidigt användande av digitala medier har risker för sämre hälsa och hämmad utveckling av hjärnan.

– Den tydligaste kopplingen man funnit är den mellan hög användning av digitala medier och sämre språkutveckling. Ju senare skärmdebut och ju mindre tid ägnad åt digitala medier, desto bättre språkutveckling.

Föräldrars mobilanvändning

De tio forskarna är hemmahörande vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Karolinska universitetssjukhuset och de betonar även att föräldrars användning av mobiler förhindrar den sociala kontakten med barnet vilket skapar en spiral av mer negativa beteenden för att påkalla uppmärksamhet hos barnen.

Hög tid att agera nu

De efterlyser nu rekommendationer till allmänheten och vill att Folkhälsomyndigheten, Skolverket, föräldrar och andra berörda aktörer uppmärksammar läget.

– Detta är ett första viktigt steg för att få till en beteendeförändring gällande användandet av digitala medier och därmed minska riskerna för en ogynnsam utveckling av barns hälsa. Det är hög tid att agera nu, anser de. 

Läs hela deras text här.

Foto: J Vanoogteghem

Text: Redaktionen


TRUMP: Jag är mycket besviken

2025 06 12

Donald  Trump uttrycker besvikelse på Ryssland – och Ukraina.

Trump-administrationen har sedan installationen försökt få till stånd ett fredsavtal.

De ryska bomberna fortsätter dock att regna över städer som Kyiv och Kharkiv – och det är mycket lite som talar för att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Donald Trump uttrycker nu stor besvikelse över det gentemot både Ryssland och Ukraina.

Det rapporterar AFP.

“Mycket besviken”

USA:s president Donald Trump anser att Ukraina och Ryssland redan borde ha nått ett fredsavtal. 

Han understryker på torsdagen att han är besviken över att det inte har hänt.

– Jag är mycket besviken på Ryssland, men jag är också besviken på Ukraina eftersom jag tror att avtal kunde ha ingåtts, säger han.

"Fruktansvärt"

Enligt honom förlorar Ukraina och Ryssland mellan 5 000 och 6 000 människor varje vecka.

– Hur skulle du vilja bo i en byggnad, och du tror att en missil har en god chans att träffa din byggnad under kvällen? Det är fruktansvärt. Det måste vara fruktansvärt att leva så, säger presidenten.

Läs mer: JD Vance går till angrepp – ”Monetärt tjänstefel”

Ser ut att kapa stödet

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppgav den 10 juni att USA avser att minska sin budget för inköp av vapen till Ukraina under 2026. 

Hegseth specificerade inte omfattningen av de planerade nedskärningarna. 

Han sade att ”en förhandlad, fredlig lösning” ligger i Ukrainas, Rysslands och USA:s intresse men att ”ordet seger”, liksom vägen till seger och fred, inte har definierats tydligt.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Varken eller”

ISW bedömer att en minskning av USA:s militära stöd till Ukraina “varken kommer att leda till en hållbar fred i Ukraina eller tvinga Rysslands president Vladimir Putin att omvärdera sin segerteori”.

– Putins teori om seger bygger på att den ryska militären kan upprätthålla smygande, stegvisa framsteg på slagfältet längre än de ukrainska styrkorna kan försvara sig och längre än västvärlden är villig att stödja Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Bohlin ryter till rejält – “Ni beter er som svin”

2025 06 12

Sveriges minister för civilt försvar är förbannad.

Under de senaste dagarna har flera svenska toppolitiker utsatts för konfrontationer.

Personer har tagit sig in i utrikesminister Maria Malmer Stenergards (M) trappuppgång och hängt upp affischer med politiska budskap.

Under onsdagen konfronterades även SD-toppen Jessica Stegrud av Palestina-aktivister.

Nu ryter Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, till ordentligt.

“Beter er som svin”

Ministern riktar ett meddelande till de som “sätter er över hemfriden och ger er på statsråds bostäder” och “kastar tillhyggen på förtroendevalda”.

– Ni som skriker och beter er som svin. Ni som tror att rätten att höras också inbegriper rätten att hota och oprovocerat bli fysisk mot andra människor, skriver han på X.

“Skamligt”

Bohlin fortsätter.

– Det är så erbarmligt skamligt att ni inte förmår se era allianser för vad de är, ett verkligt hot mot demokratin, mot folkvaldas integritet och personliga engagemang, menar han.

– Dra en gräns mot antisemiterna, mot aktivisterna, mot terrorns romantiker och kolportörer. Skärp er.

“Hotfull och aggressiv”

Det var på onsdagen som SD-politikern Jessica Stegrud konfronterades vid riksdagens entré.

– Situationen var väldigt hotfull och aggressiv, säger Stegrud till SVT.

Polisen har efter händelsen tillfälligt beslutat att Riksbron eller Riksgatan omfattas av Polislagens paragraf 24. 

Det innebär i praktiken att sammankomster för närvarande inte tillåts vid riksdagen.

Försämrat läge

Jessica Stegrud förklarar att hon kommer att göra en polisanmälan efter händelsen.

Ola Österling, presstalesperson vid polisen, förklarar hur han ser på de tillfälliga reglerna om begränsade sammankomster vid riksdagen.

– Vi har sett ett försämrat ordningsläge utanför riksdagen den senaste tiden. Under gårdagen eskalerade det och vi upprättade fyra brottsanmälningar, säger han.

Beslutet är inte permanent och polisen kommer att göra nya bedömningar framöver.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen