FORSKARE: Kraftig ökning av sjukdom – gäller över 25 000 barn

2023 03 08

Övervikt bland små barn ökade markant under coronapandemin.

Det visar en ny undersökning från Uppsala universitet som omfattar över 200 000 barn i Sverige.

Antalet barn med obesitas – sjuklig fetma – har ökat med 30 procent.

Studien visar att över 25 000 barn lider av övervikt eller sjuklig fetma, det vill säga obesitas. Obesitas är förknippad med många svåra, och till och med livshotande, sjukdomstillstånd.

– Ett chockerande resultat och en allvarlig ökning av ohälsosam vikt, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap, vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, till SVT Nyheter.

Hon är en av forskarna bakom rapporten.

Unik studie

I den nya, omfattande studien ingår hälsovårdsdata från drygt 200 000 barn i Sverige. Datan kommer från det rutinmässiga fyraårsbesöket som görs på barnavårdscentraler och som erbjuds alla familjer.

Siffrorna i studien kommer från 2018 och 2020.

Det är en unik studie utifrån ett internationellt perspektiv. Datamängden som samlats in och sammanställts är den största någonsin relaterat till andra studier inom samma ämne.

Omfattande ökning

Studien slår fast att 11,4 procent av barnen hade övervikt eller sjuklig fetma 2018.

Två år senare, under första året av coronapandemin, hade siffran ökat med runt 17 procent.

Den sjukliga fetman ökade mest – 30 procent fler barn diagnostiserades med sjukdomen obesitas jämfört med två år tidigare.

– Det var överraskande för oss att den största ökningen sågs för sjukdomen obesitas. Det tyder på att de som haft det tufft innan pandemin fick det ännu värre under 2020, säger Charlotte Nylander, barnhälsovårdsöverläkare Region Sörmland och en av studiens författare.

”Behövs insatser”

Att drabbas av sjuklig fetma i tidig ålder kan orsaka stora hälsoproblem. Problemen följer även med in i vuxen ålder och för med sig en rad negativa hälsoeffekter.

– Därför är det viktigt att etablera goda levnadsvanor tidigt i livet och att följa hälsovanor och tillväxt över tid, säger Charlotte Nylander och tillägger:

– Det behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser på många nivåer i samhället för att undvika att barn får sjukdomen obesitas.

Foto: C. Woods

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen