Forskare: Här är maten du bör ha hemma – inför en kris

2024 08 26

Vissa typer av matprodukter är extra viktiga att ha på lager hemma i händelse av en kris, menar forskare.

Svenska folket råds att ha ett matförråd hemma som räcker i minst en vecka, utifall att en kris skulle inträffa.

Frågan är dock vilken typ av mat man ska ha på lager?

Forskare säger att man kan optimera sitt matlager för att få så mycket näring som möjligt, rapporterar SR.

Välj energitäta produkter

Vissa livsmedel som man kan ha på lager innehåller extra mycket näring.

– Kött är väldigt näringsrikt och näringstätt. Energibars och mandlar och nötter och nötsmör. Enrgibars innehåller både nötter och energi, fett, protein, säger Ingrid Larsson, docent i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin, till radiokanalen.

Många så kallade preppers har stora lager av bland annat konserver hemma. Inför en kris måste man vara beredd på att elen kan försvinna. Då kan det vara bra att ha varor som kan förvaras i rumstemperatur, och det kan också vara bra att ha campingkök, bränsle och tändstickor hemma.

Ingrid Larsson understryker vikten av att ha energitäta livsmedelsprodukter.

– Fick jag välja ytterligare en sak så skulle jag välja matolja. Med hjälp av olja så kan man göra maten mer energität, och det betyder att man kan äta mindre mängd för att få i sig tillräckligt med energi, säger hon till SR.

Kan behöva leta mat i skogen

Även Krisinformation.se understryker vikten av att ha extra mat hemma som innehåller tillräckligt med energi.

Man bör bland annat välja matvaror som kan tillagas snabbt, inte kräver så mycket vatten och som kan ätas utan tillagning.

Om elen försvinner i en krissituation så bör man tänka på att undvika att öppna frysen och att använda maten i kylskåpet först.

I höst kommer det ut en uppdaterad version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” från MSB.

Där kan man bland annat läsa om att man kan behöva leta mat i skogen i händelse av en allvarlig eller långvarig krissituation, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har skrivit om.

Foto: Ica-gruppen Jessica Gow

Text: Redaktionen


Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen


Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen