Forskare gör oväntad upptäckt om vindkraftverk

2025 02 12

Forskare har gjort en oväntad upptäckt i forskning om vindkraftverk.

Forskare vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet håller just nu på med ett forskningsprojekt om vindkraftverk.

Syftet är att kartlägga nivåer av infraljud från vindkraftverken.

Enligt forskarna är det första gången som sådana mätningar görs systematiskt i Sverige – och resultaten lär väcka debatt.

”Mycket höga nivåer”

Infraljud kan inte uppfattas med hörseln. Men trots det menar forskarna att ljudet kan påverka vår hälsa.

– Vi har utfört mätningar i vindkraftsparker i Norberg (Västmanland), Åseda och Lervik (Småland) och kan konstatera att nivåerna av infraljud nära turbinerna kan vara mycket höga, säger José Chilo, forskare inom elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett uttalande.

Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur ljudet kan påverka hälsan.

Målet är att man med stöd i forskning ska kunna ta fram riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverken kan placeras.

Enligt forskarna i Gävle finns det mycket som tyder på att ljudet kan påverka hälsan i högre utsträckning än man tidigare har trott.

Krävs fler mätningar

Forskarna understryker att det krävs fler mätningar innan man kan vara säker på hur mycket och på vilket sätt infraljud påverkar hälsan.

Men det finns alltså indikationer på att hälsan påverkas på flera sätt.

– Vi ser att infraljudet kan orsaka stress hos djur och sömnproblem hos människor, säger José Chilo.

– Men vi vet också att vindkraftverken för med sig relativt höga bullernivåer och vibrationer som påverkar hälsan, och vi vet inte säkert om det är ljud vi kan uppfatta eller infraljud som orsakat hälsoproblemen, tillägger han.

Har ifrågasatts

Det finns fortfarande mycket som forskarna inte vet, och det krävs mer forskning. Men José Chilo menar ändå att mycket tyder på att hälsan påverkas negativt av infraljud.

– Som ytterligare ett exempel så användes infraljud som tortyrmetod mot fångar i Guantanamo, säger forskaren.

Andra har dock starkt ifrågasatt påståendet att ljud från vindkraftverk orsakar hälsoproblem.

– Forskningen har hittills inte kunnat hitta något orsakssamband mellan infraljud från vindkraftverk och negativa effekter på människan. Svenska myndigheter och miljödomstolar utgår därför ifrån att infraljudet från vindkraften inte har några negativa effekter på människor, skrev Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i november.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen