Forskare gör oväntad upptäckt om vindkraftverk

2025 02 12

Forskare har gjort en oväntad upptäckt i forskning om vindkraftverk.

Forskare vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet håller just nu på med ett forskningsprojekt om vindkraftverk.

Syftet är att kartlägga nivåer av infraljud från vindkraftverken.

Enligt forskarna är det första gången som sådana mätningar görs systematiskt i Sverige – och resultaten lär väcka debatt.

”Mycket höga nivåer”

Infraljud kan inte uppfattas med hörseln. Men trots det menar forskarna att ljudet kan påverka vår hälsa.

– Vi har utfört mätningar i vindkraftsparker i Norberg (Västmanland), Åseda och Lervik (Småland) och kan konstatera att nivåerna av infraljud nära turbinerna kan vara mycket höga, säger José Chilo, forskare inom elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett uttalande.

Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur ljudet kan påverka hälsan.

Målet är att man med stöd i forskning ska kunna ta fram riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverken kan placeras.

Enligt forskarna i Gävle finns det mycket som tyder på att ljudet kan påverka hälsan i högre utsträckning än man tidigare har trott.

Krävs fler mätningar

Forskarna understryker att det krävs fler mätningar innan man kan vara säker på hur mycket och på vilket sätt infraljud påverkar hälsan.

Men det finns alltså indikationer på att hälsan påverkas på flera sätt.

– Vi ser att infraljudet kan orsaka stress hos djur och sömnproblem hos människor, säger José Chilo.

– Men vi vet också att vindkraftverken för med sig relativt höga bullernivåer och vibrationer som påverkar hälsan, och vi vet inte säkert om det är ljud vi kan uppfatta eller infraljud som orsakat hälsoproblemen, tillägger han.

Har ifrågasatts

Det finns fortfarande mycket som forskarna inte vet, och det krävs mer forskning. Men José Chilo menar ändå att mycket tyder på att hälsan påverkas negativt av infraljud.

– Som ytterligare ett exempel så användes infraljud som tortyrmetod mot fångar i Guantanamo, säger forskaren.

Andra har dock starkt ifrågasatt påståendet att ljud från vindkraftverk orsakar hälsoproblem.

– Forskningen har hittills inte kunnat hitta något orsakssamband mellan infraljud från vindkraftverk och negativa effekter på människan. Svenska myndigheter och miljödomstolar utgår därför ifrån att infraljudet från vindkraften inte har några negativa effekter på människor, skrev Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i november.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

– Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

– Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

– Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

– Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen