Forskare gör oväntad upptäckt om vindkraftverk

2025 02 12

Forskare har gjort en oväntad upptäckt i forskning om vindkraftverk.

Forskare vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet håller just nu på med ett forskningsprojekt om vindkraftverk.

Syftet är att kartlägga nivåer av infraljud från vindkraftverken.

Enligt forskarna är det första gången som sådana mätningar görs systematiskt i Sverige – och resultaten lär väcka debatt.

”Mycket höga nivåer”

Infraljud kan inte uppfattas med hörseln. Men trots det menar forskarna att ljudet kan påverka vår hälsa.

– Vi har utfört mätningar i vindkraftsparker i Norberg (Västmanland), Åseda och Lervik (Småland) och kan konstatera att nivåerna av infraljud nära turbinerna kan vara mycket höga, säger José Chilo, forskare inom elektroteknik vid Högskolan i Gävle, i ett uttalande.

Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur ljudet kan påverka hälsan.

Målet är att man med stöd i forskning ska kunna ta fram riktlinjer för hur nära bebyggelse vindkraftverken kan placeras.

Enligt forskarna i Gävle finns det mycket som tyder på att ljudet kan påverka hälsan i högre utsträckning än man tidigare har trott.

Krävs fler mätningar

Forskarna understryker att det krävs fler mätningar innan man kan vara säker på hur mycket och på vilket sätt infraljud påverkar hälsan.

Men det finns alltså indikationer på att hälsan påverkas på flera sätt.

– Vi ser att infraljudet kan orsaka stress hos djur och sömnproblem hos människor, säger José Chilo.

– Men vi vet också att vindkraftverken för med sig relativt höga bullernivåer och vibrationer som påverkar hälsan, och vi vet inte säkert om det är ljud vi kan uppfatta eller infraljud som orsakat hälsoproblemen, tillägger han.

Har ifrågasatts

Det finns fortfarande mycket som forskarna inte vet, och det krävs mer forskning. Men José Chilo menar ändå att mycket tyder på att hälsan påverkas negativt av infraljud.

– Som ytterligare ett exempel så användes infraljud som tortyrmetod mot fångar i Guantanamo, säger forskaren.

Andra har dock starkt ifrågasatt påståendet att ljud från vindkraftverk orsakar hälsoproblem.

– Forskningen har hittills inte kunnat hitta något orsakssamband mellan infraljud från vindkraftverk och negativa effekter på människan. Svenska myndigheter och miljödomstolar utgår därför ifrån att infraljudet från vindkraften inte har några negativa effekter på människor, skrev Ylva Tengblad, hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet i november.

Foto: T Reuabourg

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen