FORSKARE: Gonorré kan förklara varför vi har mor- och farföräldrar

2022 07 19

Gonorrébakterier kan ha utvecklat mänskliga genvarianter som skyddar mot demens.

Det anser forskare vid University of California San Diego School of Medicine som publicerat sina resultat i Molecular Biology and Evolution, rapporterar Sky News.

Upptäckten ger stöd åt en teori som skulle förklara varför människan, till skillnad från den absoluta majoriteten av världens djurarter, tar hand om sina barnbarn.

– Dessa fynd tyder på att friska morföräldrars visdom och omsorg kan ha varit en viktig evolutionär fördel som vi hade jämfört med andra forntida människoarter, säger Ajit Varki, professor i cellulär och molekylär medicin vid det aktuella universitetet.

"Mormorshypotesen"

Människan är också en av få arter som lever vidare efter att vår förmåga att fortplanta oss har försvunnit.

Detta förklaras ofta genom “mormorshypotesen” – det vill säga att äldre kvinnor ger ett evolutionärt viktigt stöd i barnuppfostran.

Sedan tidigare har forskarna vid det aktuella universitet upptäckt en uppsättning mänskliga genmutationer som stödjer denna hypotes.

Mutationerna ska enligt forskarna bidra till att skydda äldre mot kognitiv försämring, alltså bland annat demens, skriver Sky News.

Utvecklades för att hantera gonorré

Men nu har man vid UC San Diego School of Medicine gjort en häpnadsväckande upptäckt i ämnet.

Deras fynd tyder på att dessa mycket användbara genvarianter sannolikt utvecklades som ett svar på att hantera patogener, i synnerhet gonorré.

På så sätt har de i förlängningen också oavsiktligt förstärkt mor- och farförälderrollen i det mänskliga samhället, skriver universitet på sin hemsida.

Jämfört med schimpanser och neandertalare

Genombrottet i studien kom efter att man jämfört arvsmassa från människor och schimpanser. 

Man upptäckte då att människor har en unik version av genen för CD33, vilket är en receptor som fångar upp och vidarebefordrar signaler i en nervcells omgivning.

Genen fanns inte hos bland annat neandertalare, vilket innebär att människan någonstans längs den evolutionära linjen plockade upp ytterligare en muterad form av CD33.

En variant som skyddar mot Alzheimers i hög ålder, enligt forskarna.

– För de flesta gener som är olika hos människor och schimpanser har neandertalarna vanligtvis samma version som människorna, så detta var verkligen överraskande för oss, säger Varki i universitetets pressmeddelande.

Gonorrébakterien har påverkat evolutionen

Det är också här gonorrébakterien kommer in i bilden.

Enligt forskarna kan infektionssjukdomen därmed ha påverkat människans evolution.

Bakterierna har samma sockerarter som den som CD33-receptorerna binder sig till, och de kan därmed lura mänskliga immunceller att inte tro att de är utomstående inkräktare.

Hjärnan valde ut samma genvariant

Studien hävdar att människor ärvde den muterade formen av CD33 för att den skyddar vår reproduktionsförmåga.

Men hjärnan ska med tiden istället ha “valt ut” samma genvariant och använt dess fördelar till att skydda mot demens.

Vilket i sin tur skulle förklara och ge ytterligare tyngd åt “mormorshypotesen” – det vill säga varför människan som mer eller mindre det enda djuret i världen fortsätter att ta hand om sina barnbarn, enligt UC San Diego News Center.

– Det är möjligt att CD33 är en av många gener som väljs ut för sina överlevnadsfördelar mot infektiösa patogener tidigt i livet, men som sedan är sekundärt utvalda för sina skyddande effekter mot demens och andra åldersrelaterade sjukdomar, säger patologiprofessorn Pascar Gagneux, som också står bakom studien.

Foto: J. Cohen

Text: Redaktionen


20 november 2025

Omtalad skatt kan avskaffas – nationalekonom sågar förslaget

2025 11 20

Nyligen gick Kristdemokraterna ut med att partiet stegvis vill avskaffa en omtalad skatt i Sverige.

Det handlar om reavinstskatten, det vill säga den skatt som en bostadsägare betalar när personen säljer sin bostad med vinst.

Förslaget får även stöd bland Tidökollegor. Såväl M som SD är redo att diskutera frågan, medan Liberalerna är klart mest positiva till att sänka reavinstskatten.

Att få ned reavinstskatten är ett klokt angreppssätt för att öka incitamenten att flytta och få igång en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för de som bott länge i sin bostad, säger Patrik Karlsson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, till sajten Bostadspolitik.

"Feltänk"

En som inte är positiv till förslaget är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi. 

Han kallar idén för ett “feltänk” och menar att det är lämpligare att beskatta bostadsvinster än exempelvis arbete och företagande, rapporterar SvD.

– Det är bättre att beskatta “flyt” än flit och risktagande, säger Daniel Waldenström och syftar på att bostadens värde ofta stiger av ren slump.

"Belönar de som inte säljer"

Daniel Waldenström uppmärksammar också att KD föreslagit en gradvis sänkning av reavinstskatten. För den som har ägt sin bostad i minst fem år ska reavinstskatten sänkas med 2 procentenheter per år till dess att man bott i den i 16 år – först då slopas hela skatten.

Förslaget är utformat på ett sätt som belönar de som inte säljer. Det kan få folk att vänta med att sälja sin bostad, tvärtemot vad KD vill uppnå, säger ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

S och C skeptiska

Från oppositionens sida är inställningen skeptisk till förslaget. Centerpartiet vill se bredare reformer än en sänkt reavinstskatt för att komma åt problemen på bostadsmarknaden och Socialdemokraterna hävdar att förslaget kan leda till orättvisa.

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger S bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till Bostadspolitik.

LÄS MER: Börsen faller kraftigt

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


360 miljoner har samma allergi – hälsoministern misstänker vaccin

2025 11 19

Uppemot 4,5 procent av världens befolkning lider av jordnötsallergi.

Det motsvarar drygt 360 miljoner människor.

Under de senaste åren har forskarna etablerat en ny teori om hur antalet drabbade kan minska kraftigt.

Om alla barn introduceras för smakprov av jordnötssmör vid 4-6 månaders ålder skulle jordnötsallergierna i Storbritannien kunna minska med 77 procent, visade en brittisk studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology för två år sedan.

Även Karolinska Institutet har kommit fram till liknande slutsatser.

Går rakt emot forskarna

Att antalet drabbade av jordnötsallergi ökat kraftigt de senaste åren bedöms av forskare bero på en bristande tidig exponering under barndomen.

Den förklaringen köper dock inte USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr.

Han kallar sambandet för “ologiskt” och hänvisar till sin egen erfarenhet, då han själv har fem allergiska barn.

– Mitt hus var fyllt med jordnötssmör och jag åt jordnötssmör till två måltider om dagen och min fru åt jordnötssmör när hon var gravid. För mig är det inte en övertygande hypotes, säger RFK Jr enligt USA Today.

Misstänker vaccin

Istället antyder hälsoministern att det är andra miljöfaktorer, som bekämpningsmedel och aluminium i vaccin, som är möjliga förklaringar.

Han ger samtidigt besked om att saken nu ska undersökas.

– Vi måste titta på aluminium i vacciner, säger RFK Jr. 

– De studierna har aldrig gjorts. Vi ska göra dem nu och vi kommer att identifiera vad som orsakar dessa allergier.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds

Använts i över 70 år

År 1997 hade cirka 0,5 procent av världens barn en jordnötsallergi, enligt National Institutes of Health. Idag är siffran 2 procent.

Aluminium, som RFK Jr vill utreda om det ligger bakom ökningen, anses vara den vanligaste metallen på planeten och har använts i vacciner över 70 år. Ämnet finns i växter, jord, vatten och luft och förekommer även i bröstmjölk, modersmjölkersättning och en rad olika livsmedel.

Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är 0,5-0,7 milligram, vilket är ungefär hälften av den tillåtna mängden, förklarar Folkhälsomyndigheten.

En vuxen person äter i genomsnitt 7-9 milligram aluminium varje dag, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen