FORSKARE: Gonorré kan förklara varför vi har mor- och farföräldrar

2022 07 19

Gonorrébakterier kan ha utvecklat mänskliga genvarianter som skyddar mot demens.

Det anser forskare vid University of California San Diego School of Medicine som publicerat sina resultat i Molecular Biology and Evolution, rapporterar Sky News.

Upptäckten ger stöd åt en teori som skulle förklara varför människan, till skillnad från den absoluta majoriteten av världens djurarter, tar hand om sina barnbarn.

– Dessa fynd tyder på att friska morföräldrars visdom och omsorg kan ha varit en viktig evolutionär fördel som vi hade jämfört med andra forntida människoarter, säger Ajit Varki, professor i cellulär och molekylär medicin vid det aktuella universitetet.

"Mormorshypotesen"

Människan är också en av få arter som lever vidare efter att vår förmåga att fortplanta oss har försvunnit.

Detta förklaras ofta genom “mormorshypotesen” – det vill säga att äldre kvinnor ger ett evolutionärt viktigt stöd i barnuppfostran.

Sedan tidigare har forskarna vid det aktuella universitet upptäckt en uppsättning mänskliga genmutationer som stödjer denna hypotes.

Mutationerna ska enligt forskarna bidra till att skydda äldre mot kognitiv försämring, alltså bland annat demens, skriver Sky News.

Utvecklades för att hantera gonorré

Men nu har man vid UC San Diego School of Medicine gjort en häpnadsväckande upptäckt i ämnet.

Deras fynd tyder på att dessa mycket användbara genvarianter sannolikt utvecklades som ett svar på att hantera patogener, i synnerhet gonorré.

På så sätt har de i förlängningen också oavsiktligt förstärkt mor- och farförälderrollen i det mänskliga samhället, skriver universitet på sin hemsida.

Jämfört med schimpanser och neandertalare

Genombrottet i studien kom efter att man jämfört arvsmassa från människor och schimpanser.

Man upptäckte då att människor har en unik version av genen för CD33, vilket är en receptor som fångar upp och vidarebefordrar signaler i en nervcells omgivning.

Genen fanns inte hos bland annat neandertalare, vilket innebär att människan någonstans längs den evolutionära linjen plockade upp ytterligare en muterad form av CD33.

En variant som skyddar mot Alzheimers i hög ålder, enligt forskarna.

– För de flesta gener som är olika hos människor och schimpanser har neandertalarna vanligtvis samma version som människorna, så detta var verkligen överraskande för oss, säger Varki i universitetets pressmeddelande.

Gonorrébakterien har påverkat evolutionen

Det är också här gonorrébakterien kommer in i bilden.

Enligt forskarna kan infektionssjukdomen därmed ha påverkat människans evolution.

Bakterierna har samma sockerarter som den som CD33-receptorerna binder sig till, och de kan därmed lura mänskliga immunceller att inte tro att de är utomstående inkräktare.

Hjärnan valde ut samma genvariant

Studien hävdar att människor ärvde den muterade formen av CD33 för att den skyddar vår reproduktionsförmåga.

Men hjärnan ska med tiden istället ha “valt ut” samma genvariant och använt dess fördelar till att skydda mot demens.

Vilket i sin tur skulle förklara och ge ytterligare tyngd åt “mormorshypotesen” – det vill säga varför människan som mer eller mindre det enda djuret i världen fortsätter att ta hand om sina barnbarn, enligt UC San Diego News Center.

– Det är möjligt att CD33 är en av många gener som väljs ut för sina överlevnadsfördelar mot infektiösa patogener tidigt i livet, men som sedan är sekundärt utvalda för sina skyddande effekter mot demens och andra åldersrelaterade sjukdomar, säger patologiprofessorn Pascar Gagneux, som också står bakom studien.

Foto: J. Cohen

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen