FORSKARE: Gonorré kan förklara varför vi har mor- och farföräldrar

2022 07 19

Gonorrébakterier kan ha utvecklat mänskliga genvarianter som skyddar mot demens.

Det anser forskare vid University of California San Diego School of Medicine som publicerat sina resultat i Molecular Biology and Evolution, rapporterar Sky News.

Upptäckten ger stöd åt en teori som skulle förklara varför människan, till skillnad från den absoluta majoriteten av världens djurarter, tar hand om sina barnbarn.

– Dessa fynd tyder på att friska morföräldrars visdom och omsorg kan ha varit en viktig evolutionär fördel som vi hade jämfört med andra forntida människoarter, säger Ajit Varki, professor i cellulär och molekylär medicin vid det aktuella universitetet.

"Mormorshypotesen"

Människan är också en av få arter som lever vidare efter att vår förmåga att fortplanta oss har försvunnit.

Detta förklaras ofta genom “mormorshypotesen” – det vill säga att äldre kvinnor ger ett evolutionärt viktigt stöd i barnuppfostran.

Sedan tidigare har forskarna vid det aktuella universitet upptäckt en uppsättning mänskliga genmutationer som stödjer denna hypotes.

Mutationerna ska enligt forskarna bidra till att skydda äldre mot kognitiv försämring, alltså bland annat demens, skriver Sky News.

Utvecklades för att hantera gonorré

Men nu har man vid UC San Diego School of Medicine gjort en häpnadsväckande upptäckt i ämnet.

Deras fynd tyder på att dessa mycket användbara genvarianter sannolikt utvecklades som ett svar på att hantera patogener, i synnerhet gonorré.

På så sätt har de i förlängningen också oavsiktligt förstärkt mor- och farförälderrollen i det mänskliga samhället, skriver universitet på sin hemsida.

Jämfört med schimpanser och neandertalare

Genombrottet i studien kom efter att man jämfört arvsmassa från människor och schimpanser. 

Man upptäckte då att människor har en unik version av genen för CD33, vilket är en receptor som fångar upp och vidarebefordrar signaler i en nervcells omgivning.

Genen fanns inte hos bland annat neandertalare, vilket innebär att människan någonstans längs den evolutionära linjen plockade upp ytterligare en muterad form av CD33.

En variant som skyddar mot Alzheimers i hög ålder, enligt forskarna.

– För de flesta gener som är olika hos människor och schimpanser har neandertalarna vanligtvis samma version som människorna, så detta var verkligen överraskande för oss, säger Varki i universitetets pressmeddelande.

Gonorrébakterien har påverkat evolutionen

Det är också här gonorrébakterien kommer in i bilden.

Enligt forskarna kan infektionssjukdomen därmed ha påverkat människans evolution.

Bakterierna har samma sockerarter som den som CD33-receptorerna binder sig till, och de kan därmed lura mänskliga immunceller att inte tro att de är utomstående inkräktare.

Hjärnan valde ut samma genvariant

Studien hävdar att människor ärvde den muterade formen av CD33 för att den skyddar vår reproduktionsförmåga.

Men hjärnan ska med tiden istället ha “valt ut” samma genvariant och använt dess fördelar till att skydda mot demens.

Vilket i sin tur skulle förklara och ge ytterligare tyngd åt “mormorshypotesen” – det vill säga varför människan som mer eller mindre det enda djuret i världen fortsätter att ta hand om sina barnbarn, enligt UC San Diego News Center.

– Det är möjligt att CD33 är en av många gener som väljs ut för sina överlevnadsfördelar mot infektiösa patogener tidigt i livet, men som sedan är sekundärt utvalda för sina skyddande effekter mot demens och andra åldersrelaterade sjukdomar, säger patologiprofessorn Pascar Gagneux, som också står bakom studien.

Foto: J. Cohen

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen