Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsätter att leda till stor förödelse i landet.

Samtidigt bedriver Ryssland hybridkrigföring mot flera europeiska länder.

Störd GPS-utrustning, sabotage och andra operationer bedöms kunna utgöra ett hot.

“Frågan är när”

Den finländske forskaren Charly Salonius-Pasternak vid utrikespolitiska institutet i Finland, vill se att man i Norden gör mer.

– Frågan är bara när – inte om – nordiska medborgare kommer att dö på grund av det här om vi inte gör något för att stoppa Ryssland, säger han till SVT.

Tar kontakt

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att ryskt underrättelsetjänst har börjat ta kontakt med norska kriminella via olika typer av kommunikationsappar.

Detta för att utföra sabotage och andra operationer i ryska intressen.

– Vi utreder flera händelser. Från samarbetstjänster i andra länder vet vi att vapenleveranser till Ukraina är särskilt utsatta. I Norge är vi extra vaksamma när det gäller energisektorn, säger Beata Gangås, chef för den norska säkerhetspolisen, till Dagbladet.

“Ökad benägenhet”

Säkerhetspolisens talesperson Gabriel Wernstedt har uttalat sig om situationen.

Han understryker allvaret.

– Vi har sett en ökad rysk riskbenägenhet. Man är beredda att gå mycket längre i den säkerhetshotande verksamheten. Det handlar om sabotage, skadegörelse och olika typer av påverkansoperationer, säger han till Aftonbladet.

Olika syften

Ryssland bedöms kunna ha flera olika syftet med att utföra hybridkrigföring mot nordiska länder.

Bland annat har det att göra med ländernas ekonomiska, militära och humanitära stöd till Ukraina.

Genom sabotage och skadegörelse hoppas man kunna avskräcka länderna från vidare stöd, och påverka ländernas befolkning på ett sätt som gör de mindre villiga att stötta Ukraina.

De nordiska länderna har sedan starten på kriget bidragit till att stötta Ukraina i stor omfattning, och senast i dag söndag har ny dansk utrustning nått frontlinjen.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen