FORSKARE FÖRBLUFFADE: Historisk upptäckt i rymden
2025 08 20
Astronomer vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg har gjort en historisk upptäckt.
Med hjälp av det kraftfullaste teleskopet Alma har forskarna upptäckt en röd superjättestjärna, DFK 52, i Vintergatan som omges av en enorm och expanderande bubbla av gas.
Ett historiskt ögonblick.
I ett uttalande uppger astronomerna att bubblan är den största strukturen i sitt slag som upptäckts i Vintergatan. Den innehåller lika mycket massa som solen och skapades i ett stjärnutbrott för omkring 4 000 år sedan.
– Varför stjärnan överlevde en så kraftfull händelse är en gåta, skriver forskarna.
”Vi blev överraskade”
Mark Siebert, astronom vid Chalmers, har lett forskarlaget.
Han berättar att den gigantiska stjärnan liknar Betelgeuse – en röd superjättestjärna i stjärnbilden Orion.
– Vi blev överraskade när vi såg vad Alma visade oss. Stjärnan är mer eller mindre en tvilling till Betelgeuse, men den är omgiven av en gigantisk, rörig bubbla av material, säger Siebert.
Bubblan som omger stjärnan är ett moln bestående av gas, stoft och damm. Den väger ungefär lika mycket som solen men sträcker sig 1,4 ljusår ut från stjärnan, vilket gör den tusentals gånger bredare än vårt eget solsystem.
Genom att analysera ljuset från gasens molekyler har forskarna kunnat se att bubblan håller på att expandera.
– Bubblan är gjord av material som tidigare varit en del av stjärnan. Allt måste ha kastats ut i ett slags explosion som inträffade för ungefär fyra tusen år sedan. I kosmiska termer är det bara ett ögonblick sedan, säger astronomen Elvire De Beck på Chalmers.
Galaxens nästa supernova?
Upptäckten kan ge ny kunskap om hur stjärnor påverkar sin omgivning och hur material sprids vidare i rymden, något som på sikt kan bidra till bildandet av nya stjärnor och planetsytem.
Röda superjättestjärnor som DFK 52 befinner sig i slutskedet av sina liv. När stjärnorna slutligen exploderar i en supernova frigörs enorma mängder energi och stjärnans yttre lager slungas ut i rymden. Kvar blir ett färgstarkt moln av helium, kol och väte – en så kallad nebulosa – ur vilket nya stjärnor kan bildas.
Men än så länge har DFK 52 inte exploderat.
– För oss är det ett mysterium hur stjärnan lyckades slunga ut så mycket material på så kort tid. Kanske har den, precis som Betelgeuse verkar ha, en följeslagare som ännu inte upptäckts, säger Mark Siebert.
Astronomerna förutspår dock att DFK 52 blir galaxens nästa supernova.
– Vi planerar fler observationer för att förstå vad som händer – och för att ta reda på om detta skulle kunna bli Vintergatans nästa supernova. Om detta är en typisk röd superjätte kommer den att explodera någon gång under de kommande miljoner åren, säger Elvire De Beck.
FAKTA: Röda superjättar
- Röda superjättar är några av de sällsyntaste och ljusaste stjärnorna på himlen. De är det sista utvecklingsstadiet för stjärnor som föds med mycket större massa än solen (mer än åtta gånger solens massa). För astronomer är de nycklar till att förstå alla stjärnors och planeters livshistorier.
- De tyngsta stjärnorna skapar och sprider nybildade grundämnen i den interstellära rymden, ger energi åt galaxens reserver av gas och stoft och hjälper nya generationer av stjärnor att bildas. De närmaste röda superjättarna i vår galax, Vintergatan, är lätt synliga för alla med tillgång till mörka natthimlar. Betelgeuse i stjärnbilden Orion och Antares i Skorpionen är båda välkända exempel.
Källa: Chalmers tekniska högskola
Foto: Nasa
Text: Redaktionen