FORSKARE: Därför kan ljusare dagar ge negativa effekter

2023 03 21

Mer dagsljus kan vara problematiskt för vissa.

Vårdagjämningen har inträffat i Sverige och dagarna är nu längre än nätterna.

Det är många som uppskattar mer dagsljus, det hjälper oss orka mer och vara gladare.

Däremot kan det ge negativa effekter för vissa, menar sömnforskaren Pernilla Garmy.

– Många mår bra av stabilitet, och snabba förändringar när det gäller dagsljus kan därför stressa en del människor och orsaka både vår- och höstdepressioner. Det finns ingen ”one size fits all”, säger hon till SvD.

Positivt för många

Det är många som upplever positiva effekter av ljusare dagar.

Ljusare morgnar påverkar vår ork under dagen, menar Garmy.

– Ljuset har förmågan att väcka hjärnan och aktivera vårt stresscentrum. Det blir en omedelbar effekt så fort ljuset når ögat. Det gör att vi kan upprätthålla vakenhet, klara av våra arbetsuppgifter lättare och vara mindre benägna till depressivitet, förklarar hon. 

Dock understryker Garmy att en del kan bli tröttare i början av våren då kroppen inte hänger med i omställningen.

Så många drabbas

Vårdepression drabbar omkring 3-5 procent av svenskar och ytterligare 10-12 procent mår dåligt av att det blir ljusare.

Årsbunden nedstämdhet kännetecknas av bland annat oro, ångest och sömnproblem.

För att lindra problemen rekommenderas fysisk aktivitet, att tillbringa tid utomhus och hjälp vid vårdcentralen ifall problemen blir för svåra.

Så definieras årstiderna

Vintern anländer till Sverige när det råder vintertemperatur i fem dygn i följd, alltså när dygnsmedeltemperaturen är 0 grader celsius eller lägre.

Våren anländer om det råder vårtemperatur sju dygn i följd, det vill säga över 0 grader celsius.

Olika definitioner

När dygnsmedeltemperaturen varit över 10 grader celsius fem dygn i följd har sommaren officiellt anlänt, medan hösten definieras av en dygnsmedeltemperatur under 10 grader i fem raka dygn.

– Det finns både en meteorologisk definition av årstiderna baserad på temperaturförhållandena, och en kalendarisk definition där våren sträcker sig från mars till maj, sommaren från juni till augusti, hösten från september till november och vintern från december till februari, framhåller SMHI.

Foto: A. Bhattacharya

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen