FORSKARE: Därför bör du äta mycket jordgubbar

2023 08 10

En ny studie lyfter fram ytterligare skäl att äta mycket jordgubbar.

Jordgubbar är en av svenskarnas favoriter på sommaren och utöver att smaka gott kommer bären även med flera hälsofördelar.

Bland hälsofördelarna är det sedan tidigare känt att jordgubbar är näringsrika och innehåller bland annat C-vitamin, folsyra och fibrer.

Nu har en ny studie som genomförts vid San Diegos universitet i USA kommit fram till flera hälsofördelar som kopplas till de populära bären.

Flera fördelar

Studien kom fram till att om man äter jordgubbar ofta så kan det bidra till att sänka blodtrycket.

Högt blodtryck kan vara mycket problematiskt och bland annat leda till hjärtsjukdomar, hjärtattacker och stroke.

I studien framkom även att det tycks finnas en positiv koppling mellan konsumtion av jordgubbar och stark hjärnfunktion.

Studien demonstrerar

Studien pågick i åtta veckor och personerna som åt jordgubbar uppvisade en förbättring i kognitiv förmåga med 5,2 procent.

Samtidigt sänktes deltagarnas blodtryck i snitt med 3,6 procent.

– Denna studie visar att konsumtion av jordgubbar kan främja kognitiv funktion och förbättra kardiovaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, säger studiens författare Dr. Shirin Hooshmand till tidskriften Medical News Today.

– Vi uppmuntrar till att en enkel kostförändring, som att lägga jordgubbar till den dagliga kosten, kan förbättra dessa resultat hos äldre vuxna.

Mycket nyttiga

Livsmedelsverket understryker att jordgubbar innehåller flera saker som är bra för oss.

– De innehåller massor av vitaminer, mineraler och kostfibrer. De har till exempel mer C-vitamin och dubbelt så mycket folat som apelsiner per kilo, framhåller myndigheten.

Besprutas mycket

På grund av att jordgubbar är svåra att odla och känsliga för skadegörare besprutas de ofta mycket.

– Det finns dock regler för vilka bekämpningsmedel som får användas och på vilket sätt. För att det ska finnas så lite rester kvar som möjligt vid skörd måste odlaren till exempel vänta med att skörda ett visst antal dagar efter en behandling.

Foto: A. Geo

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen