Föremål kvarglömt i kvinna – “Kände ett tryck”

2024 03 31

Ett ovanligt misstag i vården anmäls nu enligt lex Maria.

Det är i Skåne som en kvinna har fött barn.

Närmare bestämt var det på universitetssjukhuset i Malmö som födseln skedde.

Processen gick förhållandevis bra, förutom att kvinnan drabbades av en lättare bristning i underlivet.

Det rapporterar Sydsvenskan.

Glömde föremål

På grund av bristningen behövde kvinnan sys.

Därefter skickades hon hem, men återvände till vården efter två månader då hon kände av besvär.

Initialt menade läkarna att det är normalt att det är normalt med visst obehag efter förlossning.

Efter att ha blivit runtslussad mellan olika instanser utan att få hjälp genomförs till slut en gynekologisk undersökning, där läkaren upptäckte en “främmande torkduk” i kvinnans underliv.

“Kände ett tryck”

Kvinnan uppgav vid besöken att hon “kände ett tryck mot de nedre regionerna”, någonting som avfärdas av vården och beskrevs som normalt.

Hon har förklarat att läkaren satt och pratade om segling med hennes sambo då hon syddes ihop, någonting som kan ha inneburit distraktion.

Händelsen anmäls nu enligt lex Maria.

Det har funnits en betydande risk för allvarlig infektion, och kvinnan har blivit påverkad psykologisk och upplever nu bristande tillit till vården.

Föds färre barn

Befolkningsökningen i Skåne är just nu den lägsta på över 20 år.

– Skånes befolkning fortsätter att växa, men i en långsammare takt, framhåller Region Skåne.

– Under 2023 ökade befolkning med 7 457 personer till den totala folkmängden 1 421 781 invånare. Det motsvarar en ökning på en halv procent, den lägsta ökningstakten på över 20 år.

Utvandringen betydande

Samtidigt utvandrar Skånes invånare i allt högre grad.

– Den största anledningen till Skånes låga befolkningsökning är en väsentlig ökning av utvandringen, förklarar regionen.

– En viktig förklaring är att Skatteverket under 2023 påbörjade ett omfattande arbete med att avregistrera personer som inte längre uppehåller sig i Sverige. 

– Skatteverkets kontroller är baserade på information från Migrationsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag och kontrollerna kommer att fortsätta under 2024. Under 2023 avregistrerades 1 900 personer som haft Skåne som hemort.  

Foto: E. Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen