Förbud införs i matbutiker – kunder kommer märka stor skillnad

2025 03 11

Nya EU-regler är på väg att införas i bland annat svenska matbutiker.

Och det kommer att “innebära en hel del förändringar i vardagen framöver” för svenska konsumenter, framhäver organisationen Håll Sverige Rent.

– Den nya lagen kan bi en game changer, säger dess vd Johanna Ragnartz i en kommentar.

Nya påfyllningsstationer

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

Det innebär bland annat att du som konsument kan ta med egna burkar och fylla på när du handlar i större butiker, eftersom påfyllningsstationer ska finnas för både livsmedel och andra produkter.

Minst tio procent av försäljningsytan måste avsättas för detta.

Vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter, förklarar Håll Sverige Rent.

Flera förbud

Ytterligare förändringar blir att engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo kommer att förbjudas.

– Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät, informerar samma organisation.

Dessutom försvinner de små engångsflaskorna med schampo, hudlotion och andra hygienprodukter från hotell som en följd av de nya reglerna. De kommer istället att ersättas med fasta dispenser eller andra hållbara alternativ.

Du kommer inte heller att få mat serverad i engångsplastförpackningar på restauranger, caféer eller snabbmatsställen. Små plastförpackningar med ketchup, dressing och kryddor förbjuds också.

Då börjar reglerna gälla

Den nya lagen kommer att träda i full kraft i Sverige från och med 2030. Redan den 12 augusti 2026 börjar dock den nya förpackningsförordningen att gälla.

Målet är att varje medlemsstat i EU redan nu ska minska sitt förpackningsavfall med en procent – varje år.

– Lagstiftning löser inte allt – vi måste också förändra våra beteenden. Det spelar ingen roll hur bra regler vi har om vi fortfarande slänger skräp där det inte hör hemma. För att verkligen få bukt med nedskräpningen krävs både tydliga regelverk och att vi alla tar ett större ansvar, säger Johanna Ragnartz. 

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen


Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


Ukraina planerar enorm smäll – katastrof kan vänta Ryssland

2025 03 10

Ukraina planerar att genomföra en ny attack mot den omtalade Kjertbron.

Bron som förbinder den ockuperade Krymhalvön i Ukraina med det ryska fastlandet pekas ut som nästa mål för den ukrainska militären.

Det uppger Oleksiy Neizhpapa, viceamiral och tjänstgörande befälhavare för den ukrainska flottan, för The Guardian.

– Ryssarna förstår att vi aktivt diskuterar en tredje operation. Det finns ett talesätt som säger: “Gud älskar en treenighet”, säger han till tidningen.

"Oundviklig kollaps"

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

En ukrainsk underrättelsegrupp på Krym framhöll i höstas att bron står inför en oundviklig kollaps, vilket vore en militär katastrof för Ryssland om så skedde.

Den är i behov av brådskande reparationer och kan inte överleva strukturella skador, sade en talesperson enligt Newsweek.

Kritisk försörjningsled

Enligt Oleksiy Neizhapap ska de två tidigare attackerna ha skadat väg- och järnvägsstrukturen så att ryska styrkor inte längre kunde transportera tunga vagnar över bron.

Om den 19 kilometer långa bron skulle kollapsa vore det förödande för Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Kertjbron är en kritisk försörjningsled för krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym även en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin personligen.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen