Förbud införs i matbutiker – kunder kommer märka stor skillnad

2025 03 11

Nya EU-regler är på väg att införas i bland annat svenska matbutiker.

Och det kommer att “innebära en hel del förändringar i vardagen framöver” för svenska konsumenter, framhäver organisationen Håll Sverige Rent.

– Den nya lagen kan bi en game changer, säger dess vd Johanna Ragnartz i en kommentar.

Nya påfyllningsstationer

I korthet innefattar lagändringen skärpta krav på att minska förpackningsavfall samt öka återvinning och återanvändning.

Det innebär bland annat att du som konsument kan ta med egna burkar och fylla på när du handlar i större butiker, eftersom påfyllningsstationer ska finnas för både livsmedel och andra produkter.

Minst tio procent av försäljningsytan måste avsättas för detta.

– Vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter, förklarar Håll Sverige Rent.

Flera förbud

Ytterligare förändringar blir att engångsplast för frukt och grönt som säljs i samlade förpackningar under 1,5 kilo kommer att förbjudas.

– Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät, informerar samma organisation.

Dessutom försvinner de små engångsflaskorna med schampo, hudlotion och andra hygienprodukter från hotell som en följd av de nya reglerna. De kommer istället att ersättas med fasta dispenser eller andra hållbara alternativ.

Du kommer inte heller att få mat serverad i engångsplastförpackningar på restauranger, caféer eller snabbmatsställen. Små plastförpackningar med ketchup, dressing och kryddor förbjuds också.

Då börjar reglerna gälla

Den nya lagen kommer att träda i full kraft i Sverige från och med 2030. Redan den 12 augusti 2026 börjar dock den nya förpackningsförordningen att gälla.

Målet är att varje medlemsstat i EU redan nu ska minska sitt förpackningsavfall med en procent – varje år.

– Lagstiftning löser inte allt – vi måste också förändra våra beteenden. Det spelar ingen roll hur bra regler vi har om vi fortfarande slänger skräp där det inte hör hemma. För att verkligen få bukt med nedskräpningen krävs både tydliga regelverk och att vi alla tar ett större ansvar, säger Johanna Ragnartz.

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland hamnar i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer EU:s stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd.

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen