Förändring bland Stockholms äldreboenden

2023 01 15

Flera vård-och omsorgsboenden har tagits tillbaka av det rödgröna styret.

Sedan valet har en stor ändring skett när det kommer till äldreomsorgen i huvudstaden.

Fem äldreboenden har tagits tillbaka i kommunal regi, någonting som oppositionen är kritisk till.

De äldreboenden som återtagits är Sabbatsbergsbyn, S:t Erik på Kungsholmen, Bergsund på Södermalm samt Kattrumpstullen och Kampementet på Östermalm, rapporterar DN.

– Staden behöver ha större rådighet över äldreomsorgen, säger äldreborgarrådet Torun Boucher (V).

Vill öka andelen

Totalt drivs 30 vård-och omsorgsboenden i Stockholm i kommunal regi medan 118 boenden styrs privat.

Torun Boucher menar att staden behöver ha mer kontroll och inflytande över äldreomsorgen.

– Vi har en tydlig agenda, att öka andelen äldreboenden i kommunal regi. I dag är de en klar minoritet, 70 procent av äldreomsorgen drivs i privat regi, säger hon.

Håller inte med

Oppositionsrådet Andréa Hedin (M) menar att utvecklingen sker på ideologiska grunder och beklagar återtagandet.

– Det är olyckligt att vänsterstyret låser sig vid en viss procentuell andel i kommunal regi, det är kvaliteten som ska stå i fokus, och de äldres möjligheter att påverka. Det skickar också signaler om att det inte spelar någon roll hur bra ett boende är, säger hon.

Lever allt längre

Enligt statistiken lever Sveriges befolkning allt längre och fram till 2031 kommer de som är 80 år eller äldre öka med nästan 50 procent, 264 000 personer.

På grund av utvecklingen kommer äldres behov av vård och omsorg öka kraftigt.

– Anställda i äldreomsorgen behöver öka på grund av den demografiska utvecklingen, uppger Sveriges Kommuner och Regioner.

Behöver personal

SKR menar att det finns ett stort behov av personal i äldreomsorgen och betonar vikten av nya undersköterskor.

Sammantaget beräknar de att det kommer behöva rekryteras nästan 72 000 undersköterskor fram till 2031 för att möta behovet.

– För vårdbiträden respektive sjuksköterskor kommer det behöva rekryteras nästan 20 000 respektive drygt 9 500 till följd av ökningen av antalet äldre och pensioneringar, fortsätter SKR.

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen