Joakim Paasikivi har blivit ett välkänt ansikte i svensk media sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Svenska folket har lärt känna överstelöjtnanten genom hans kunniga och pedagogiska förklaringar gällande utvecklingen i Ukraina.

Paasikivi har medverkat i alltifrån TV4 till Aftonbladet, och har även sommarpratat i SR.

Men kändisskapet har också medfört allvarliga hot, rapporterar TV4.

Explicita dödshot

Kanalen intervjuar Paasikivi med anledning av att han nu går i pension från jobbet på Försvarshögskolan.

I intervjun berättar han om de många hot han har fått motta.

Ibland har det handlat om vaga hot i sociala medier, men vissa av hoten har varit extra allvarliga.

– Sedan har jag också fått explicita dödshot, inte många men några stycken och även från uppenbart psykiskt sjuka. Det finns ingen tröst i det eftersom psykiskt sjuka inte har samma spärrar som andra från att genomföra hoten, säger Joakim Paasikivi till kanalen.

”Står inte så nära kanten”

Han berättar även att hoten har fått honom att se sig omkring och undvika vissa situationer, eller människor som ”tittar snett”.

– Då står jag inte så nära kanten på tunnelbanan, men det går inte bygga livet på att vara rädd heller, säger han.

Värnplikt i Finland

Joakim Paasikivi, som nu alltså går i pension, har varit lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm, samt överstelöjtnant i den svenska armén.

Han gjorde dock värnplikten i Finland, uppger SVT. Han märkte då att det fanns en skillnad mellan Sverige och Finland i inställningen till försvaret:

Finland har upplevt krig under 1900-talet, vilket också drabbade Paasikivis egen familj.

– Min farfar dog vid fronten 1942. Det fanns en omedelbarhet till verkligheten där, har Paasikivi berättat för kanalen.

Paasikivi ansökte sedermera om svenskt (dubbelt) medborgarskap.

Joakim Paasikivi har också arbetat inom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i tolv år.

Foto: Anders G Warne

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen