Folkkära TV-profilen utsatt för flera hot

2024 07 07

Medieprofilen och överstelöjtnanten Joakim Paasikivi har utsatts för flera hot.

Joakim Paasikivi har blivit ett välkänt ansikte i svensk media sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Svenska folket har lärt känna överstelöjtnanten genom hans kunniga och pedagogiska förklaringar gällande utvecklingen i Ukraina.

Paasikivi har medverkat i alltifrån TV4 till Aftonbladet, och har även sommarpratat i SR.

Men kändisskapet har också medfört allvarliga hot, rapporterar TV4.

Explicita dödshot

Kanalen intervjuar Paasikivi med anledning av att han nu går i pension från jobbet på Försvarshögskolan.

I intervjun berättar han om de många hot han har fått motta.

Ibland har det handlat om vaga hot i sociala medier, men vissa av hoten har varit extra allvarliga.

– Sedan har jag också fått explicita dödshot, inte många men några stycken och även från uppenbart psykiskt sjuka. Det finns ingen tröst i det eftersom psykiskt sjuka inte har samma spärrar som andra från att genomföra hoten, säger Joakim Paasikivi till kanalen.

”Står inte så nära kanten”

Han berättar även att hoten har fått honom att se sig omkring och undvika vissa situationer, eller människor som ”tittar snett”.

– Då står jag inte så nära kanten på tunnelbanan, men det går inte bygga livet på att vara rädd heller, säger han.

Värnplikt i Finland

Joakim Paasikivi, som nu alltså går i pension, har varit lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm, samt överstelöjtnant i den svenska armén.

Han gjorde dock värnplikten i Finland, uppger SVT. Han märkte då att det fanns en skillnad mellan Sverige och Finland i inställningen till försvaret:

Finland har upplevt krig under 1900-talet, vilket också drabbade Paasikivis egen familj.

– Min farfar dog vid fronten 1942. Det fanns en omedelbarhet till verkligheten där, har Paasikivi berättat för kanalen.

Paasikivi ansökte sedermera om svenskt (dubbelt) medborgarskap.

Joakim Paasikivi har också arbetat inom den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i tolv år.

Foto: Anders G Warne

Text: Redaktionen

17nov2025

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen

17nov2025

Tiotusentals bilar fast vid ryska gränsen

2025 11 17

Vid den ryska gränsen har tiotusentals bilar stoppats i väntan på att få komma in i landet.

Långa köer med tusentals biltransportörer, som blir fler för varje dag, står och väntar på att få komma in i Ryssland.

Värst är det vid gränsen mot Kazakstan.

– Totalt står uppemot 4 000 biltransportörer i köer vid gränserna, var och en med en last på upp till tio bilar. Den största trängseln observeras vid gränsen mot Kazakstan, genom vilken transporten från Kina sker, uppger The Moscow Times, med hänvisning till flera ryska medier.

Kraft ökning innan ny avgift

Bakom den kraftigt ökade importen, som nu alltså ställer till det vid de ryska gränspassagerna, ligger en ny avgift vid import av bilar till Ryssland.

– Från och med den 1 december i år kommer avgiften att kopplas till motoreffekten i en progressiv skala. Förmånspriset gäller endast för bilar med en motorvolym på upp till 160 hästkrafter, uppger tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Måste hinna passera

Sedan förra månaden har köerna ökat med ytterligare en tredjedel.

Och när den nya avgiften införs den 1 december måste bilar som inte ska drabbas av avgiften ha hunnit passera gränsen.

Därför är det bråttom för de många transportörerna som nu står och köar.

– Om bilen köptes före den 1 december men inte godkändes av tullen före det angivna datumet, måste ägaren betala avgiften enligt de nya reglerna.

– Alla kommer inte hinna, säger en källa till ryska medier.

Rekorddyrt att köpa bil

Priset för att köpa en ny bil i Ryssland är nu rekordhögt.

– Det genomsnittliga priset för att köpa en ny bil i Ryssland nådde en rekordhög nivå i oktober, rapporterar Reuters med hänvisning till den ryska analysbyrån Autostat.

– Konsumenterna skyndar sig att köpa på grund av rädsla för fler prishöjningar.

I jämförelse med samma tid förra året har det genomsnittliga inköpspriset stigit med 3,5 procent.

Om man går tillbaka och jämför med 2021 så är ökningen hela 60 procent, uppger nyhetsbyrån.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Foto: Sergey Beschastnykh

Text: Redaktionen