6 aug 2026

Folkhälsomyndigheten varnar för smittsamt virus: ”Undvik att träffas”

2025 01 10

För vuxna personer känns det ofta som en vanlig förkylning.

Men för små barn kan RS-virus vara livshotande.

Nu väntas spridningen av det smittsamma luftvägsviruset öka. 

Det uppger Folkhälsomyndigheten som flaggar för att säsongen för RS-virus har startat.

Smittspridningen väntas öka under den kommande perioden och nu går Folkhälsomyndigheten ut med en uppmaning till allmänheten:

De allra yngsta och äldsta i samhället måste skyddas, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

– De viktigaste åtgärderna för att minska smittrisken är att undvika att träffa personer som är sjuka och att vara noga med handhygienen. Vissa för tidigt födda barn med mycket hög risk för allvarlig sjukdom erbjuds även förebyggande läkemedel mot RS-virus av sjukvården, framhåller Folkhälsomyndigheten i ett uttalande.

”Undvik att träffas”

I synnerhet är RS-viruset extra allvarligt för barn under 1 år.

Spädbarn kan få ansträngande hosta och andningssvårigheter som kräver sjukhusvård.

Biträdande statsepidemiolog Erik Sturegård uppmanar personer med förkylningssymptom att hålla sig borta från små barn.

– Vi väntar oss att smittspridningen av RS-virus kommer att öka under de kommande veckorna, vilket innebär en ökad risk för de minsta barnen. Det är viktigt att undvika att barn under 1 år träffar personer utanför familjen som har hosta eller snuva, säger han och tillägger:

– Alla som träffar barn under 1 år bör vara extra noga med handtvätten, inte minst storasyskon.

Finns vaccin

Det finns vaccin mot RS-virus. Vaccinet minskar risken för allvarlig sjukdom hos personer som är 75 år eller äldre samt hos personer från 60 år inom medicinsk riskgrupp.

I dag rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination för dessa grupper. 

Den som vill vaccinera sig måste dock öppna plånboken. I dagsläget är vaccinationerna ej kostnadsfria.

Foto: G. Fring

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen