Folkhälsomyndigheten skickar ut brev till svenska folket

2024 02 14

Folkhälsomyndigheten kommer i dagarna att göra ett massutskick till allmänheten.

Det handlar om drygt 110 000 brev som skickas ut till slumpmässigt utvalda personer i Sverige – och som myndigheten vädjar till mottagarna att svara på.

I brevet ställs nämligen en rad viktiga frågor vars svar kommer att få stor betydelse för vilka åtgärder som ska vidtas för att förbättra den allmänna folkhälsan i landet.

Vill upptäcka skillnader

Målet med utskicket är att “skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen”, enligt Folkhälsomyndigheten.

Man vill även minska hälsoklyftorna inom en hel generation i den mån det går.

– Genom enkäten kan vi upptäcka skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen, och följa utvecklingen över tid, säger Pi Zetterquist, projektledare på myndigheten.

– Utifrån resultaten kan olika åtgärder för att förbättra hälsan vidtas.

En rad aspekter

Frågorna som Folkhälsomyndigheten vill ha svar på behandlar en rad olika aspekter av svenska folkets välmående.

Symtom och besvär, funktionsförmåga, levnadsvanor, boendemiljö, sociala relationer, trygghet och tillit är några av de ämnen som avhandlas i myndighetens brev.

– Resultaten ska sedan användas för uppföljning och insatser på lokal, regional och nationell nivå, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Viktigt att skicka tillbaka

Flera svenska regioner understryker betydelsen av att allmänheten faktiskt tar sig tid att fylla i frågorna och skicka tillbaka svaren.

– Det är viktigt i arbetet att främja god och jämlik hälsa i befolkningen, säger exempelvis Region Gotlands folkhälsostrateg Veronica Hermann.

– Underlaget som enkäten genererar hjälper regionen och kommunerna att planera sina kärnverksamheter efter befolkningens behov, med särskilt fokus på de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande processerna, fyller Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare vid Region Dalarna, i.

Vartannat år

Den Nationella folkhälsoenkäten, som är det formella namnet på utskicket, genomförs vartannat år. Undersökningen riktar sig till personer över 16 år.

Enkäten genomförs som ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Sveriges 21 regioner samt Statistiska centralbyrån.

Foto: Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen