25 maj 26

Folk har missuppfattat covid-19 – Läkare: stämmer inte

2025 09 15

Covid-19 har gjort “comeback” i Sverige.

Det underströk Folkhälsomyndigheten förra veckan.

Över större delen av landet ses en ökande trend av bekräftade fall, precis som i andra länder runtom i världen som hade en låg spridning under våren.

På sociala medier har många som smittats även vädrat erfarenheter om att de lider av värre infektioner än tidigare.

– Vissa hävdar till och med att det är den värsta de någonsin har haft, rapporterar Huffington Post.

Är inte farligare i sig

Rapporterna om att infektionerna nu skulle vara värre än någonsin beskrivs som alarmerande.

Men att det skulle handla om en mer aggressiv variant som sprids nu är ett missförstånd. Det understryker Mark Burns, docent i medicin vid avdelningen för infektionssjukdomar vid University of Louisville.

– Dessa Omkikronvarianter har alla haft ett par saker gemensamt. För det första är de mycket smittsamma, men för det andra är de inte alls lika allvarliga som tidigare varianter har varit, säger han till tidningen.

"Värre halsont"

Ovanstående innebär inte att någon som lider av en allvarlig covidinfektion inte har det värre än förra året. Det är fortfarande fullt möjligt.

Men det innebär inte att den nu dominerande varianten, Stratus eller XFG, i sig självt är farligare än någon av de tidigare varianterna.

– Det enda jag har hört och det enda vi har sett är att det verkar som att just den här varianten som cirkulerar just nu verkar orsaka värre halsont än andra varianter, säger Donald Dumford, läkare i infektionssjukdomar vid Cleveland Clinic Akron General i Ohio, till samma tidning.

Nya symptom

Förra veckan påtalade Klara Sondén, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, att symtomen för viruset har förändrats.

Hon framhåller att det har blivit svårare att skilja covid-19 från en vanlig förkylning.

– Nu för tiden, 2025, så ser vi inte längre att man tappar luktsinnet eller att man har feber i åtta dagar och den typen av bild som många hade när de hade sin kanske allra första covidepisod, säger Klara Sondén till Aftonbladet.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen