FN VARNAR: På väg mot global katastrof

2022 10 27

En ny rapport från FN fastslår en ödesdiger utveckling.

Torsdagens rapport från miljöprogrammet Unep konstaterar dystra nyheter.

Världens åtgärder är otillräckliga och långt ifrån målen att begränsa den globala uppvärmningen.

Globala och nationella klimatåtaganden når sorgligt nog inte förväntningarna. Vi är på väg mot en global katastrof, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, rapporterar TT.

2,8 grader varmare

Rapporten belyser att den nuvarande klimatpolitiken kommer leda världen till en ökning på 2,8 grader Celsius i snitt detta århundrade.

Rapporten förklarar också att om de nuvarande politiska löftena skulle infrias så skulle det istället leda till en ökning på mellan 2,4 och 2,6 grader Celsius.

FN:s mål är att temperaturhöjningen ska hålla sig under två grader.

Möte i november

Representanter från regeringar runt om i världen kommer mötas i klimattoppmötet COP27 i Egypten i början av november.

Mötet kommer att ägnas åt diskussioner kring hur världen ska nå en temperaturhöjning på max två grader, men allra helst en och en halv grad, skriver Al Jazeera.

Det senaste mötet hölls i Glasgow förra året.

Krävs handling

För att nå målet på en och en halv grads ökning måste de årliga utsläppen minskas med 45 procent jämfört med prognoser baserade på nuvarande politik.

Det skulle krävas investeringar på mellan fyra och sex biljoner dollar per år, enligt FN:s rapport.

– Vi behöver klimatåtgärder på alla fronter, och vi behöver det nu, skriver Antonio Guterres på Twitter.

“Vi hade vår chans”

Uneps verkställande direktör Inger Andersen har uttalat sig om rapporten.

– Vi hade vår chans att göra stegvisa förändringar, men den tiden är över. Endast en fundamental förändring av våra ekonomier och samhällen kan rädda oss från den accelererande klimatkatastrofen, säger hon enligt Al Jazeera.

Rapporten från FN tydliggör även att vissa länder inte ens avgett löften om att göra tillräckligt.

Den påvisar även att det är i synnerhet de rikare förorenande nationerna som behöver göra mer.

Foto: M. Newbry

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen