07 april 26

FN: Oro gällande svenska barn

2023 03 21

FN:s barnrättskommitté är oroade över förskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn i Sverige.

Det uppger kommittén i sin senaste granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det handlar framför allt om utskrivning av antidepressiva läkemedel, rapporterar SR Ekot.

FN skickar nu en tydlig uppmaning till Sverige. 

–  Sverige behöver försäkra sig om att läkemedel bara skrivs ut när det verkligen behövs och att barn och föräldrar får tillräcklig information om biverkningar, framhåller barnrättskommittén. 

Pekar ut Sverige 

– Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa, säger Bragi Gudbrandsson vid FN:s barnrättskommitté till SR Ekot.

– Vi är oroade över att det inte är det bästa sättet att hantera dessa problem, tillägger han.

Flera anmälningar

Varje år anmäler en rad föräldrar den vård som deras barn har fått av barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till olika läkemedelsbehandlingar.

Det visar en granskning av Sveriges Radio.

– Det kan handla om att barnet bara fått medicin och inga möjligheter till samtal, eller att vården inte varit tillräckligt uppmärksamma på biverkningar, uppger SR.

Bragi Gudbrandsson bekräftar granskningens bild av Sverige.

Enligt honom har FN:s barnrättskommitté fått in flera uppgifter som stämmer överens med föräldrarnas berättelser.

– Vi har fått liknande rapporter från barnrättsorganisationer i Sverige, men även från enskilda barn, säger han till radion.

Rekommendationer

Vart femte år följer FN:s barnrättskommitté upp hur olika länder följer barnkonventionen.

Efter granskningen lämnas rekommendationer om vad som behövs göra för att efterleva konventionen.

FN-kommittén riktar nu tre tydliga rekommendationer till Sverige:

- För det första uppmanas Sverige att säkerställa att antidepressiva läkemedel och adhd-mediciner till barn används på rätt sätt.

- För det andra framhåller kommittén att svenska barn och föräldrar måste få tillräckligt med information om möjliga biverkningar kopplat till utskrivna läkemedel.

- Avslutningsvis anser kommittén att Sverige i högre utsträckning behöver informera barn och föräldrar om alternativa behandlingsmetoder.  

Fakta FN:s barnrättskommitté

  • Barnrättskommittén är det organ som övervakar genomförandet av barnkonventionen i konventionsstaterna.
  • Den övervakar också genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen, om inblandning av barn i väpnade konflikter och om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.
  • Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.
  • Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till barnrättskommittén om vad de gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Källa: Unicef

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


22 maj 26

USA vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 07 20

USA behöver hjälp.

För knappt två veckor sedan framhöll president Donald Trump att vapenvillan mellan USA och Iran var över. Länderna drabbade då samman efter det ramavtal som slöts den 17 juni.

Under natten till måndagen bröt attacker ut för nionde dagen i rad.

Och då kräver Vita huset hjälp med att hantera situationen i Hormuzsundet. Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio används sundet som en hävstång gentemot resten av världen.

– USA gör vad som krävs för att skydda den globala sjöfarten, men andra länder måste träda fram och erbjuda hjälp för att dela denna börda, säger Rubio enligt CNN och fortsätter:

– Oavsett om det gäller utrustning eller ekonomiskt stöd.

Ministern upprörd

Marco Rubio säger i samma veva att USA “alltid är öppet” för en diplomatisk lösning så att attackerna kan upphöra.

– Vi har försökt flera gånger med Iran, och vi kommer att fortsätta försöka. Om den dörren öppnas, ser vi gärna det.

Samtidigt är utrikesministern mycket upprörd över att Iran både attackerar och blockerar fartyg i Hormuzsundet. Det avtal som slöts i juni ämnade att få trafiken att flyta på, understryker Rubio.

– De kan inte ha ett giltigt samförståndsavtal om de bryter mot dess villkor. De fortsätter att skicka signaler om att de vill prata, att de vill förhandla, men deras beteende är vad vi reagerar på, och deras beteende är att de avfyrar missiler och drönare mot fartyg, även i natt.

Trump: ”Behöver ingen hjälp”

USA har även vid tidigare tillfällen begärt hjälp från allierade när det gäller Irankriget. I våras fick Vita huset kalla handen efter att Trump begärt minsvepare och hangarfartyg. 

Därefter uppgav Trump att USA inte behöver någon hjälp alls.

– Faktum är, jag talar som USA:s president, det överlägset mäktigaste landet i hela världen, VI BEHÖVER INTE HJÄLP FRÅN NÅGON, underströk presidenten i versaler på Truth Social i mars.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen