FN: Oro gällande svenska barn

2023 03 21

FN:s barnrättskommitté är oroade över förskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn i Sverige.

Det uppger kommittén i sin senaste granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det handlar framför allt om utskrivning av antidepressiva läkemedel, rapporterar SR Ekot.

FN skickar nu en tydlig uppmaning till Sverige.

– Sverige behöver försäkra sig om att läkemedel bara skrivs ut när det verkligen behövs och att barn och föräldrar får tillräcklig information om biverkningar, framhåller barnrättskommittén.

Pekar ut Sverige

– Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa, säger Bragi Gudbrandsson vid FN:s barnrättskommitté till SR Ekot.

– Vi är oroade över att det inte är det bästa sättet att hantera dessa problem, tillägger han.

Flera anmälningar

Varje år anmäler en rad föräldrar den vård som deras barn har fått av barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till olika läkemedelsbehandlingar.

Det visar en granskning av Sveriges Radio.

– Det kan handla om att barnet bara fått medicin och inga möjligheter till samtal, eller att vården inte varit tillräckligt uppmärksamma på biverkningar, uppger SR.

Bragi Gudbrandsson bekräftar granskningens bild av Sverige.

Enligt honom har FN:s barnrättskommitté fått in flera uppgifter som stämmer överens med föräldrarnas berättelser.

– Vi har fått liknande rapporter från barnrättsorganisationer i Sverige, men även från enskilda barn, säger han till radion.

Rekommendationer

Vart femte år följer FN:s barnrättskommitté upp hur olika länder följer barnkonventionen.

Efter granskningen lämnas rekommendationer om vad som behövs göra för att efterleva konventionen.

FN-kommittén riktar nu tre tydliga rekommendationer till Sverige:

- För det första uppmanas Sverige att säkerställa att antidepressiva läkemedel och adhd-mediciner till barn används på rätt sätt.

- För det andra framhåller kommittén att svenska barn och föräldrar måste få tillräckligt med information om möjliga biverkningar kopplat till utskrivna läkemedel.

- Avslutningsvis anser kommittén att Sverige i högre utsträckning behöver informera barn och föräldrar om alternativa behandlingsmetoder.

Fakta FN:s barnrättskommitté

Barnrättskommittén är det organ som övervakar genomförandet av barnkonventionen i konventionsstaterna.
Den övervakar också genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen, om inblandning av barn i väpnade konflikter och om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.
Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.
Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till barnrättskommittén om vad de gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Källa: Unicef

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen