FN: Oro gällande svenska barn

2023 03 21

Det uppger kommittén i sin senaste granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det handlar framför allt om utskrivning av antidepressiva läkemedel, rapporterar SR Ekot.

FN skickar nu en tydlig uppmaning till Sverige. 

–  Sverige behöver försäkra sig om att läkemedel bara skrivs ut när det verkligen behövs och att barn och föräldrar får tillräcklig information om biverkningar, framhåller barnrättskommittén. 

Pekar ut Sverige 

– Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa, säger Bragi Gudbrandsson vid FN:s barnrättskommitté till SR Ekot.

– Vi är oroade över att det inte är det bästa sättet att hantera dessa problem, tillägger han.

Flera anmälningar

Varje år anmäler en rad föräldrar den vård som deras barn har fått av barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till olika läkemedelsbehandlingar.

Det visar en granskning av Sveriges Radio.

– Det kan handla om att barnet bara fått medicin och inga möjligheter till samtal, eller att vården inte varit tillräckligt uppmärksamma på biverkningar, uppger SR.

Bragi Gudbrandsson bekräftar granskningens bild av Sverige.

Enligt honom har FN:s barnrättskommitté fått in flera uppgifter som stämmer överens med föräldrarnas berättelser.

– Vi har fått liknande rapporter från barnrättsorganisationer i Sverige, men även från enskilda barn, säger han till radion.

Rekommendationer

Vart femte år följer FN:s barnrättskommitté upp hur olika länder följer barnkonventionen.

Efter granskningen lämnas rekommendationer om vad som behövs göra för att efterleva konventionen.

FN-kommittén riktar nu tre tydliga rekommendationer till Sverige:

- För det första uppmanas Sverige att säkerställa att antidepressiva läkemedel och adhd-mediciner till barn används på rätt sätt.

- För det andra framhåller kommittén att svenska barn och föräldrar måste få tillräckligt med information om möjliga biverkningar kopplat till utskrivna läkemedel.

- Avslutningsvis anser kommittén att Sverige i högre utsträckning behöver informera barn och föräldrar om alternativa behandlingsmetoder.  

Fakta FN:s barnrättskommitté

• Barnrättskommittén är det organ som övervakar genomförandet av barnkonventionen i konventionsstaterna.
• Den övervakar också genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen, om inblandning av barn i väpnade konflikter och om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.
• Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.
• Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till barnrättskommittén om vad de gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Källa: Unicef

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen