FN: Oro gällande svenska barn

2023 03 21

FN:s barnrättskommitté är oroade över förskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn i Sverige.

Det uppger kommittén i sin senaste granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det handlar framför allt om utskrivning av antidepressiva läkemedel, rapporterar SR Ekot.

FN skickar nu en tydlig uppmaning till Sverige. 

–  Sverige behöver försäkra sig om att läkemedel bara skrivs ut när det verkligen behövs och att barn och föräldrar får tillräcklig information om biverkningar, framhåller barnrättskommittén. 

Pekar ut Sverige 

– Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa, säger Bragi Gudbrandsson vid FN:s barnrättskommitté till SR Ekot.

– Vi är oroade över att det inte är det bästa sättet att hantera dessa problem, tillägger han.

Flera anmälningar

Varje år anmäler en rad föräldrar den vård som deras barn har fått av barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till olika läkemedelsbehandlingar.

Det visar en granskning av Sveriges Radio.

– Det kan handla om att barnet bara fått medicin och inga möjligheter till samtal, eller att vården inte varit tillräckligt uppmärksamma på biverkningar, uppger SR.

Bragi Gudbrandsson bekräftar granskningens bild av Sverige.

Enligt honom har FN:s barnrättskommitté fått in flera uppgifter som stämmer överens med föräldrarnas berättelser.

– Vi har fått liknande rapporter från barnrättsorganisationer i Sverige, men även från enskilda barn, säger han till radion.

Rekommendationer

Vart femte år följer FN:s barnrättskommitté upp hur olika länder följer barnkonventionen.

Efter granskningen lämnas rekommendationer om vad som behövs göra för att efterleva konventionen.

FN-kommittén riktar nu tre tydliga rekommendationer till Sverige:

- För det första uppmanas Sverige att säkerställa att antidepressiva läkemedel och adhd-mediciner till barn används på rätt sätt.

- För det andra framhåller kommittén att svenska barn och föräldrar måste få tillräckligt med information om möjliga biverkningar kopplat till utskrivna läkemedel.

- Avslutningsvis anser kommittén att Sverige i högre utsträckning behöver informera barn och föräldrar om alternativa behandlingsmetoder.  

Fakta FN:s barnrättskommitté

  • Barnrättskommittén är det organ som övervakar genomförandet av barnkonventionen i konventionsstaterna.
  • Den övervakar också genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen, om inblandning av barn i väpnade konflikter och om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.
  • Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.
  • Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till barnrättskommittén om vad de gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Källa: Unicef

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen