FN: Oro gällande svenska barn

2023 03 21

FN:s barnrättskommitté är oroade över förskrivningen av psykiatriska läkemedel till barn i Sverige.

Det uppger kommittén i sin senaste granskning om hur Sverige uppfyller barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Det handlar framför allt om utskrivning av antidepressiva läkemedel, rapporterar SR Ekot.

FN skickar nu en tydlig uppmaning till Sverige.

– Sverige behöver försäkra sig om att läkemedel bara skrivs ut när det verkligen behövs och att barn och föräldrar får tillräcklig information om biverkningar, framhåller barnrättskommittén.

Pekar ut Sverige

– Sverige är ett av de länder som har den mest läkemedelsorienterade inriktningen till behandling av mental ohälsa, säger Bragi Gudbrandsson vid FN:s barnrättskommitté till SR Ekot.

– Vi är oroade över att det inte är det bästa sättet att hantera dessa problem, tillägger han.

Flera anmälningar

Varje år anmäler en rad föräldrar den vård som deras barn har fått av barn- och ungdomspsykiatrin kopplat till olika läkemedelsbehandlingar.

Det visar en granskning av Sveriges Radio.

– Det kan handla om att barnet bara fått medicin och inga möjligheter till samtal, eller att vården inte varit tillräckligt uppmärksamma på biverkningar, uppger SR.

Bragi Gudbrandsson bekräftar granskningens bild av Sverige.

Enligt honom har FN:s barnrättskommitté fått in flera uppgifter som stämmer överens med föräldrarnas berättelser.

– Vi har fått liknande rapporter från barnrättsorganisationer i Sverige, men även från enskilda barn, säger han till radion.

Rekommendationer

Vart femte år följer FN:s barnrättskommitté upp hur olika länder följer barnkonventionen.

Efter granskningen lämnas rekommendationer om vad som behövs göra för att efterleva konventionen.

FN-kommittén riktar nu tre tydliga rekommendationer till Sverige:

- För det första uppmanas Sverige att säkerställa att antidepressiva läkemedel och adhd-mediciner till barn används på rätt sätt.

- För det andra framhåller kommittén att svenska barn och föräldrar måste få tillräckligt med information om möjliga biverkningar kopplat till utskrivna läkemedel.

- Avslutningsvis anser kommittén att Sverige i högre utsträckning behöver informera barn och föräldrar om alternativa behandlingsmetoder.

Fakta FN:s barnrättskommitté

Barnrättskommittén är det organ som övervakar genomförandet av barnkonventionen i konventionsstaterna.
Den övervakar också genomförandet av de fakultativa protokollen till konventionen, om inblandning av barn i väpnade konflikter och om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.
Barnrättskommittén finns i Genève och består av 18 oberoende experter.
Konventionsstaterna ska kontinuerligt lämna rapporter till barnrättskommittén om vad de gjort för att säkerställa och tillgodose barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Källa: Unicef

Foto: K. Cichewicz

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen