JUST NU: FN-chefen ger dystert besked om kriget

2023 05 09

FN:s generalsekreterare António Guterres tror inte på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

António Guterres tror att stridsviljan hos Ryssland och Ukraina är alldeles för stor för att kriget ska ta slut i närtid enligt spanska El País.

– Tyvärr tror jag fredsförhandlingarna inte är möjliga för tillfället. Båda parterna är alldeles för övertygade om att de kan vinna, säger António Guterres till tidningen.

Spannmålsavtalet

I stället för fredsförhandlingar hoppas Guterres på att kunna förnya spannmålsavtalet som ger Ukraina möjlighet att exportera spannmål över Svarta havet, trots att Rysslands kontrollerar den enda utfarten.

Avtalet upphör 18 maj och FN jobbar för tillfället på att avtalet ska förnyas enligt Guterres.

– Det sista jag gjorde i går på kvällen och det första jag gjorde i morse var att kontakta mina kollegor som jobbar med avtalet.

Trots optimism från andra

Tidigare under månaden utryckte den svenske militärexperten Joakim Paasikivi en förhoppning om att fredsförhandlingar kan inledas redan i år.

Paasikivi tror att förhandlingar kan börja i vinter om Ukrainas våroffensiv går som planerat. 

– Om det går riktigt bra tvingar man fram en insikt i Ryssland om att det här kommer inte att gå. Då kommer man kunna vända på retoriken i Moskva om att allt går enligt plan. Det kanske kan tvinga fram ett möte vid ett förhandlingsbord, sa han till SVT. 

Men Guterres ser ändå inga direkta signaler på en snar fred.

– Det pratades om en rysk offensiv i vintras och nu pratas det om en ukrainsk. Det är ganska tydligt att båda parterna är fullt engagerade i kriget, säger FN-chefen.

Kärnvapenhot

Kärnkraftverket Zaporizjzja är under rysk kontroll. Samtidigt närmar sig den stundande ukrainska motoffensiven.

Oron för en kärnkraftsolycka växer. 

– Zaporizjzja är en stor oro. Jag hoppas det finns tillräckligt med vördnad hos båda länderna för att undvika en tragedi, säger Guterres och fortsätter:

– Jag tror däremot risken för kärnvapenhot är ganska låg. Kinas initiativ om att varna för att kärnvapenhot är oacceptabelt har varit väldigt viktigt för att vi ska undvika en sådan händelse.

Framtida fredsförhandling

Avslutningsvis betonar Guterres att det krävs ett stort tålamod. 

Fredsförhandlingar kommer sannolikt att inledas. Men det kan dröja. 

FN-chefen menar att målet när ett krig bryter ut ska vara att få en fredsförhandling att ske, men inte med omedelbar verkan. 

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen