JUST NU: FN-chefen ger dystert besked om kriget

2023 05 09

FN:s generalsekreterare António Guterres tror inte på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

António Guterres tror att stridsviljan hos Ryssland och Ukraina är alldeles för stor för att kriget ska ta slut i närtid enligt spanska El País.

– Tyvärr tror jag fredsförhandlingarna inte är möjliga för tillfället. Båda parterna är alldeles för övertygade om att de kan vinna, säger António Guterres till tidningen.

Spannmålsavtalet

I stället för fredsförhandlingar hoppas Guterres på att kunna förnya spannmålsavtalet som ger Ukraina möjlighet att exportera spannmål över Svarta havet, trots att Rysslands kontrollerar den enda utfarten.

Avtalet upphör 18 maj och FN jobbar för tillfället på att avtalet ska förnyas enligt Guterres.

– Det sista jag gjorde i går på kvällen och det första jag gjorde i morse var att kontakta mina kollegor som jobbar med avtalet.

Trots optimism från andra

Tidigare under månaden utryckte den svenske militärexperten Joakim Paasikivi en förhoppning om att fredsförhandlingar kan inledas redan i år.

Paasikivi tror att förhandlingar kan börja i vinter om Ukrainas våroffensiv går som planerat. 

– Om det går riktigt bra tvingar man fram en insikt i Ryssland om att det här kommer inte att gå. Då kommer man kunna vända på retoriken i Moskva om att allt går enligt plan. Det kanske kan tvinga fram ett möte vid ett förhandlingsbord, sa han till SVT. 

Men Guterres ser ändå inga direkta signaler på en snar fred.

– Det pratades om en rysk offensiv i vintras och nu pratas det om en ukrainsk. Det är ganska tydligt att båda parterna är fullt engagerade i kriget, säger FN-chefen.

Kärnvapenhot

Kärnkraftverket Zaporizjzja är under rysk kontroll. Samtidigt närmar sig den stundande ukrainska motoffensiven.

Oron för en kärnkraftsolycka växer. 

– Zaporizjzja är en stor oro. Jag hoppas det finns tillräckligt med vördnad hos båda länderna för att undvika en tragedi, säger Guterres och fortsätter:

– Jag tror däremot risken för kärnvapenhot är ganska låg. Kinas initiativ om att varna för att kärnvapenhot är oacceptabelt har varit väldigt viktigt för att vi ska undvika en sådan händelse.

Framtida fredsförhandling

Avslutningsvis betonar Guterres att det krävs ett stort tålamod. 

Fredsförhandlingar kommer sannolikt att inledas. Men det kan dröja. 

FN-chefen menar att målet när ett krig bryter ut ska vara att få en fredsförhandling att ske, men inte med omedelbar verkan. 

Foto: United Nations

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen