JUST NU: FN-chefen ger dystert besked om kriget

2023 05 09

FN:s generalsekreterare António Guterres tror inte på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

António Guterres tror att stridsviljan hos Ryssland och Ukraina är alldeles för stor för att kriget ska ta slut i närtid enligt spanska El País.

– Tyvärr tror jag fredsförhandlingarna inte är möjliga för tillfället. Båda parterna är alldeles för övertygade om att de kan vinna, säger António Guterres till tidningen.

Spannmålsavtalet

I stället för fredsförhandlingar hoppas Guterres på att kunna förnya spannmålsavtalet som ger Ukraina möjlighet att exportera spannmål över Svarta havet, trots att Rysslands kontrollerar den enda utfarten.

Avtalet upphör 18 maj och FN jobbar för tillfället på att avtalet ska förnyas enligt Guterres.

– Det sista jag gjorde i går på kvällen och det första jag gjorde i morse var att kontakta mina kollegor som jobbar med avtalet.

Trots optimism från andra

Tidigare under månaden utryckte den svenske militärexperten Joakim Paasikivi en förhoppning om att fredsförhandlingar kan inledas redan i år.

Paasikivi tror att förhandlingar kan börja i vinter om Ukrainas våroffensiv går som planerat.

– Om det går riktigt bra tvingar man fram en insikt i Ryssland om att det här kommer inte att gå. Då kommer man kunna vända på retoriken i Moskva om att allt går enligt plan. Det kanske kan tvinga fram ett möte vid ett förhandlingsbord, sa han till SVT.

Men Guterres ser ändå inga direkta signaler på en snar fred.

– Det pratades om en rysk offensiv i vintras och nu pratas det om en ukrainsk. Det är ganska tydligt att båda parterna är fullt engagerade i kriget, säger FN-chefen.

Kärnvapenhot

Kärnkraftverket Zaporizjzja är under rysk kontroll. Samtidigt närmar sig den stundande ukrainska motoffensiven.

Oron för en kärnkraftsolycka växer.

– Zaporizjzja är en stor oro. Jag hoppas det finns tillräckligt med vördnad hos båda länderna för att undvika en tragedi, säger Guterres och fortsätter:

– Jag tror däremot risken för kärnvapenhot är ganska låg. Kinas initiativ om att varna för att kärnvapenhot är oacceptabelt har varit väldigt viktigt för att vi ska undvika en sådan händelse.

Framtida fredsförhandling

Avslutningsvis betonar Guterres att det krävs ett stort tålamod.

Fredsförhandlingar kommer sannolikt att inledas. Men det kan dröja.

FN-chefen menar att målet när ett krig bryter ut ska vara att få en fredsförhandling att ske, men inte med omedelbar verkan.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen