JUST NU: FN-chefen ger dystert besked om kriget

2023 05 09

FN:s generalsekreterare António Guterres tror inte på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.

António Guterres tror att stridsviljan hos Ryssland och Ukraina är alldeles för stor för att kriget ska ta slut i närtid enligt spanska El País.

– Tyvärr tror jag fredsförhandlingarna inte är möjliga för tillfället. Båda parterna är alldeles för övertygade om att de kan vinna, säger António Guterres till tidningen.

Spannmålsavtalet

I stället för fredsförhandlingar hoppas Guterres på att kunna förnya spannmålsavtalet som ger Ukraina möjlighet att exportera spannmål över Svarta havet, trots att Rysslands kontrollerar den enda utfarten.

Avtalet upphör 18 maj och FN jobbar för tillfället på att avtalet ska förnyas enligt Guterres.

– Det sista jag gjorde i går på kvällen och det första jag gjorde i morse var att kontakta mina kollegor som jobbar med avtalet.

Trots optimism från andra

Tidigare under månaden utryckte den svenske militärexperten Joakim Paasikivi en förhoppning om att fredsförhandlingar kan inledas redan i år.

Paasikivi tror att förhandlingar kan börja i vinter om Ukrainas våroffensiv går som planerat.

– Om det går riktigt bra tvingar man fram en insikt i Ryssland om att det här kommer inte att gå. Då kommer man kunna vända på retoriken i Moskva om att allt går enligt plan. Det kanske kan tvinga fram ett möte vid ett förhandlingsbord, sa han till SVT.

Men Guterres ser ändå inga direkta signaler på en snar fred.

– Det pratades om en rysk offensiv i vintras och nu pratas det om en ukrainsk. Det är ganska tydligt att båda parterna är fullt engagerade i kriget, säger FN-chefen.

Kärnvapenhot

Kärnkraftverket Zaporizjzja är under rysk kontroll. Samtidigt närmar sig den stundande ukrainska motoffensiven.

Oron för en kärnkraftsolycka växer.

– Zaporizjzja är en stor oro. Jag hoppas det finns tillräckligt med vördnad hos båda länderna för att undvika en tragedi, säger Guterres och fortsätter:

– Jag tror däremot risken för kärnvapenhot är ganska låg. Kinas initiativ om att varna för att kärnvapenhot är oacceptabelt har varit väldigt viktigt för att vi ska undvika en sådan händelse.

Framtida fredsförhandling

Avslutningsvis betonar Guterres att det krävs ett stort tålamod.

Fredsförhandlingar kommer sannolikt att inledas. Men det kan dröja.

FN-chefen menar att målet när ett krig bryter ut ska vara att få en fredsförhandling att ske, men inte med omedelbar verkan.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen