Flyktingström till svenskparadis – populäraste resmålet i december

2025 01 03

Rekordmånga migranter har nått spanska Kanarieöarna.

Under 2024 kom 46 843 migranter till ögruppen.

Det är den största flyktingvågen som Kanarieöarna har upplevt och en kraftig ökning jämfört med 2023, då 39 910 migranter nådde ögruppen.

Livsfarlig rutt

Många migranter väljer att färdas via den så kallade Atlantrutten, som går över Atlanten från Västafrika.

Resan är mycket farlig.

Atlantrutten beskrivs som den dödligaste vägen till Europa, eftersom resorna vanligtvis genomförs under mycket svåra sjöförhållanden. Under 2021 dog över 1 000 personer under färden till Kanarieöarna, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

Över 10 000 döda

Människorättsorganisationen Caminando Fronteras uppger att över 10 000 dödsfall rapporterats längs Atlantrutten under 2024.

– En 50-procentig ökning jämfört med 2023 och den högsta siffran sedan 2007, rapporterar spanska tidningen Hespress.

Caminando Fronteras pekar ut tre orsaker till dödsfallen:

- Fallfärdiga båtar

- Livsfarliga sjöförhållanden

- Brist på resurser för att utföra räddningsinsatser

Spanien i blickfånget

Spanien har hamnat i framkant av EU:s migrationskris.

Strängare kontroller i Medelhavet driver fler migranter att försöka sig på den farliga resan från Västafrika till Kanarieöarna. Under 2024 har antalet färder längs Atlantrutten ökat med 19 procent.

Migranterna härstammar oftast från Mali, Senegal och Marocko.

Svenskarnas populäraste resmål

Kanarieöarna uppmärksammas vanligtvis för andra saker än stora flyktingströmmar.

Ögruppen är ett mycket populärt resmål för svenska turister.

Under vinterhalvåret väljer flest svenskar att åka till Kanarieöarna, enligt färska siffror från resebolaget Apollo.

Strandparadiset Fuerteventura är det populäraste resmålet för svenska resenärer under julfirandet, tätt följt av Gran Canaria.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen