Flyktingström till svenskparadis – populäraste resmålet i december

2025 01 03

Rekordmånga migranter har nått spanska Kanarieöarna.

Under 2024 kom 46 843 migranter till ögruppen.

Det är den största flyktingvågen som Kanarieöarna har upplevt och en kraftig ökning jämfört med 2023, då 39 910 migranter nådde ögruppen.

Livsfarlig rutt

Många migranter väljer att färdas via den så kallade Atlantrutten, som går över Atlanten från Västafrika.

Resan är mycket farlig.

Atlantrutten beskrivs som den dödligaste vägen till Europa, eftersom resorna vanligtvis genomförs under mycket svåra sjöförhållanden. Under 2021 dog över 1 000 personer under färden till Kanarieöarna, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

Över 10 000 döda

Människorättsorganisationen Caminando Fronteras uppger att över 10 000 dödsfall rapporterats längs Atlantrutten under 2024.

– En 50-procentig ökning jämfört med 2023 och den högsta siffran sedan 2007, rapporterar spanska tidningen Hespress.

Caminando Fronteras pekar ut tre orsaker till dödsfallen:

- Fallfärdiga båtar

- Livsfarliga sjöförhållanden

- Brist på resurser för att utföra räddningsinsatser

Spanien i blickfånget

Spanien har hamnat i framkant av EU:s migrationskris.

Strängare kontroller i Medelhavet driver fler migranter att försöka sig på den farliga resan från Västafrika till Kanarieöarna. Under 2024 har antalet färder längs Atlantrutten ökat med 19 procent.

Migranterna härstammar oftast från Mali, Senegal och Marocko.

Svenskarnas populäraste resmål

Kanarieöarna uppmärksammas vanligtvis för andra saker än stora flyktingströmmar.

Ögruppen är ett mycket populärt resmål för svenska turister.

Under vinterhalvåret väljer flest svenskar att åka till Kanarieöarna, enligt färska siffror från resebolaget Apollo.

Strandparadiset Fuerteventura är det populäraste resmålet för svenska resenärer under julfirandet, tätt följt av Gran Canaria.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer.

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej.

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Nato har skickat upp stridsflyg – akut varning till folket

2026 07 31

Ett Nato-land har utfärdat ett larm till sina invånare.

Rumänien har skickat upp stridsflyg efter att drönare upptäckts nära gränsen mot Ukraina.

Nu varnas landets invånare att söka skydd, rapporterar RBC Ukraine.

Akut varning utfärdad

Rumänska myndigheter har utfärdat en akut varning till invånare i norra delen av Tulcea.

Detta efter att radarsystem upptäckt misstänkta luftmål nära gränsen mot Ukraina.

– Myndigheterna varnar befolkningen för att föremål från luftrummet kan falla ner och uppmanar invånarna att söka skydd, skriver den rumänska nyhetskanalen Digi24.

Varningen skickades ut genom landets system för nödlarm efter beslut från det nationella militära ledningscentret.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

F-16-plan i luften

Efter drönarlarmet skickade Rumänien upp två stridsflyg.

– Två F-16-flygplan från den 86:e flygbasen i Borcea skickades upp från marken klockan 21:12 för att övervaka situationen, meddelar Rumäniens försvarsdepartement.

Senare uppgav försvarsdepartementet att radarsystemen hade registrerat återkommande signaler från luftmål i området.

Enligt myndigheterna befann sig objekten i rumänskt luftrum i omkring 20 sekunder vid 21.14 innan de lämnade landet och fortsatte tillbaka mot Ukraina.

Rumänska myndigheter har ännu inte uppgett vem som låg bakom drönarna.

Flera drönarincidenter nära Nato-landet

Händelsen är den senaste i en rad incidenter där drönare har kopplats till kriget i Ukraina och kommit nära eller in över rumänskt territorium.

Under en period på tre dagar ska Rumänien ha skjutit ner tre drönare.

Den första inträffade förra veckan, då ett rumänskt F-16-plan sköt ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Myndigheterna bekräftade senare att det handlade om en rysk Shahed-drönare.

Vid ett tidigare tillfälle skickade Nato upp fyra stridsflyg samtidigt – två rumänska F-16-plan och två italienska Eurofighter-plan – efter ytterligare en drönarincident.

Efter den tredje nedskjutningen kallade Rumäniens utrikesdepartement även upp Rysslands ambassadör för samtal.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen