Flyktingström till svenskparadis – populäraste resmålet i december

2025 01 03

Rekordmånga migranter har nått spanska Kanarieöarna.

Under 2024 kom 46 843 migranter till ögruppen.

Det är den största flyktingvågen som Kanarieöarna har upplevt och en kraftig ökning jämfört med 2023, då 39 910 migranter nådde ögruppen.

Livsfarlig rutt

Många migranter väljer att färdas via den så kallade Atlantrutten, som går över Atlanten från Västafrika.

Resan är mycket farlig.

Atlantrutten beskrivs som den dödligaste vägen till Europa, eftersom resorna vanligtvis genomförs under mycket svåra sjöförhållanden. Under 2021 dog över 1 000 personer under färden till Kanarieöarna, enligt FN:s migrationsorgan IOM.

Över 10 000 döda

Människorättsorganisationen Caminando Fronteras uppger att över 10 000 dödsfall rapporterats längs Atlantrutten under 2024.

– En 50-procentig ökning jämfört med 2023 och den högsta siffran sedan 2007, rapporterar spanska tidningen Hespress.  

Caminando Fronteras pekar ut tre orsaker till dödsfallen:

- Fallfärdiga båtar

- Livsfarliga sjöförhållanden

- Brist på resurser för att utföra räddningsinsatser

Spanien i blickfånget

Spanien har hamnat i framkant av EU:s migrationskris.

Strängare kontroller i Medelhavet driver fler migranter att försöka sig på den farliga resan från Västafrika till Kanarieöarna. Under 2024 har antalet färder längs Atlantrutten ökat med 19 procent.

Migranterna härstammar oftast från Mali, Senegal och Marocko.  

Svenskarnas populäraste resmål

Kanarieöarna uppmärksammas vanligtvis för andra saker än stora flyktingströmmar.

Ögruppen är ett mycket populärt resmål för svenska turister.

Under vinterhalvåret väljer flest svenskar att åka till Kanarieöarna, enligt färska siffror från resebolaget Apollo.

Strandparadiset Fuerteventura är det populäraste resmålet för svenska resenärer under julfirandet, tätt följt av Gran Canaria.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat yrke gör comeback – spås växa i rasande fart

2025 06 02

Ett av landets viktigaste yrken har de senaste decennierna sjunkit drastiskt i antalet utövare.

För tio år sedan hade antalet lantbrukare mellan 18 och 34 år minskat med nästan 40 procent – bara i Kronobergs län – enligt siffror från Jordbruksverket.

Trenden har hållit i sig in på 2020-talet.

– Snittåldern på en lantbrukare idag är 60 år och bara elva procent är under 40 år, sade Johanna Björs, ordförande LRF Ungdomen Dalarna, till SVT 2023.

Och i vintras slog Lantbrukarnas Riksförbund larm om att trenden är fortsatt tydlig: allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel.

Nu vänder det

Men nu tycks en vändning vara i sikte.

Det säger Katrin Bladh, rektor på naturbruksgymnasiet Ingelstadgymnasiet i Småland, som menar att lantbrukare är på väg att bli ett av Sveriges snabbast växande yrke.

Alla eleverna kommer att få jobb nästan omedelbart.

– Jag tror det beror på vår matförsörjning. När saker och ting är oroligt runt om i världen så tror jag det har skapat en högre medvetenhet om hur vi ska producera vår mat, säger Katrin Bladh till SR.

Bättre status

Att landsbygden och lantbruksyrket står för kontinuitet och stabilitet i en föränderlig och orolig värld nämns också som en faktor.

En annan sak som bidrar till yrkets “återupplivning” är en allmänt förhöjd status.

– Det krävs ganska mycket kompetens inom många områden för att kunna jobba i den här branschen och vara hållbar. Ekonomi, teknik och du måste kunna mycket om naturvetenskapliga ämnen, säger Katrin Bladh.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt

Kräver politiska åtgärder

Enligt Lantbrukarnas Riksförbund fanns det 2023 cirka 118 personer per lantbrukare i Sverige. År 1950 låg motsvarande siffra på 18 personer.

Förbundet menar att livsmedelsberedskapen behöver öka. Och det måste göras med politiska åtgärder, som exempelvis att minska den administrativa bördan.

– Världens bästa jobb behöver säkras upp ytterligare finansiellt och flera investeringar är nödvändigt. Ge finansinspektionen i uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder till förbättrad bankfinansiering på landsbygden, säger Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande i LRF, i ett uttalande.

LÄS MER: 22 000 företagare överväger att lägga ner helt

Foto:

Text: Redaktionen

Panik i populärt turistland – svenskar vill inte åka dit

2025 06 02

Över 30 miljoner utländska besökare väntas välla in i Europas snabbast växande semesterdestination de kommande fem åren.

För tio år sedan anlände drygt tre miljoner turister till Albanien.

Sedan dess har intresset för den nyupptäckta pärlan i Sydeuropa ökat kolossalt. Siffran steg till fyra miljoner år 2017 och sex miljoner år 2019.

För två år sedan anlände omkring tio miljoner turister. 

Nu råder “panik” i Albanien för hur landet överhuvudtaget ska mäkta med massturismen, rapporterar brittiska Express.

Gått för snabbt

Ett av de främsta larmen handlar om att turistboomen går alldeles för snabbt.

Landet hinner helt enkelt inte med att möta den kraftigt växande efterfrågan från omvärlden.

– Vissa byggprojekt har genomförts utan ordentlig planering. I kustområden som Saranda har det förekommit fall av miljöförstöring på grund av att man dumpat byggavfall i havet, säger Useli Didani, som jobbar på en lokal nyhetsbyrå, till The Telegraph.

Många av varningarna liknar också de som hörts från exempelvis Kanarieöarna och Mallorca, där lokalbefolkningen protesterat högljutt för att de drivs ut från lokala fastighetsmarknader.

På senare tid har även USA:s president Donald Trumps svärson Jared Kushner investerat i ett enormt lyxhotell för 1,4 miljarder dollar på den albanska ön Sazan.

– Massturismen har drivit upp priserna i kustområden, vilket gjort hyror och tjänster oöverkomliga för invånarna, säger Useli Didani.

Svenskar säger nej

Intresset för Albanien har visserligen ökat även bland svenska turister under de senaste tio åren.

Men satsningarna bland researrangörer i Sverige varierar, enligt Travel News.

Och när resebyrån Ticket nyligen gick ut med sin bokningsstatistik inför sommaren visar det sig att många svenskar säger rakt nej till att åka till Albanien.

Landet ligger nämligen femma på listan under Tickets fråga “Vilket land vill du helst inte åka till på utlandssemester?”. Istället är det klassiska resmål som Spanien, Grekland, Italien och nu också Japan som lockar.

– Japan har blivit något av ett trendland och det märks inte bara i vår undersökning utan även i bokningarna. Sedan årsskiftet har bokningarna till Japan ökat med 66 procent jämfört med samma period i fjol, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.

LÄS MER: Kaos i turistparadis – tvingas radera alla bilder

Foto: B. Salihi

Text: Redaktionen