Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut. 

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

–  Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

◾1 656 000  Polen

◾    246 000 Ungern

◾    196 000 Slovakien

◾    105 000 Moldavien

◾       85 000 Rumänien

◾     304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen


23 aug 26

SWEDBANK: Höjning på väg för alla svenskar

2026 08 23

Efter halveringen av matmomsen har matpriserna sjunkit.

Snart kan det dock återigen bli dyrare.

Det uppger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Han hänvisar till den utbredda torkan kring Panamakanalen och i floder runt om i Europa samt energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

Tillsammans kan faktorerna pressa upp inflationen och i synnerhet matpriserna.

– Det är väl en källa till oro att det här kommer att slå på livsmedelspriserna framöver, säger Persson till Sveriges Radio.

Vin, kaffe och metaller

Vattennivåerna i Panamakanalen har sjunkit kraftigt på grund av torka. Situationen väntas förvärras ytterligare av väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

I september kommer färre fartyg att passera genom kanalen. Det riskerar att leda till högre fraktkostnader för flera varor som Sverige importerar från Sydamerika.

– Vi importerar en hel del saker från Latinamerika, exempelvis koppar från Chile, men även frukt och nötter från Sydamerika. Vin, kaffe, metaller och även andra råvaror är input in i svensk industri, säger Mattias Persson.

LÄS MER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Riksbanken kan tvingas agera

Swedbanks chefsekonom beskriver utvecklingen som en del av ett större mönster som gör världshandeln mer sårbar. Han hänvisar till att extrema väderhändelser blir vanligare, vilket leder till större svängningar i inflation och räntor.

I sitt senaste penningpolitiska beslut flaggade Riksbanken för en höjning av styrräntan före årsskiftet.

– Sannolikheten för en räntehöjning senare i år kvarstår. Skulle den oväntat höga inflationen under sommaren vara inledningen på en större och mer bestående inflationsuppgång kommer Riksbanken att anpassa penningpolitiken i en stramare riktning, uppgav centralbanken.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström varnar för att styrräntan kan höjas en till två gånger i närtid.

– Utsikterna styrs till stor del av utvecklingen i Mellanöstern och trycket i svensk ekonomi och hur bra det går. Riskbilden är att det blir en höjning eller två mot bakgrund av situationen i Mellanöstern, säger han till Di.

LÄS MER: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


23 aug 26

”Vi är i krig” – grannland rasar mot USA

2026 08 23

– Man ligger i krig när man blir attackerad. Vi har blivit attackerade.

Det säger Kanadas premiärminister Mark Carney efter att USA:s president Donald Trump beordrat 50-procentiga handelstullar på flera kanadensiska varor. De nya tullarna omfattar kanadensiska varor till ett värde av cirka 20 miljarder dollar, enligt amerikanska myndigheter. 

Nu svarar Kanada med att dra sig ur handelssamtalen med USA.

I ett tal till nationen meddelar Carney att Kanada befinner sig i handelskrig med USA.

Kanada förbereder nu motåtgärder mot Vita husets nya tullar. 

Och svaret kommer att bli kraftfullt, uppger Carney. 

– Kanada kommer att matcha Vita husets nya tullar dollar för dollar för att skydda kanadensiska arbetare, bönder, familjer och företag, säger han.

Blev droppen

Den kanadensiske premiärministern lägger skulden på USA för de kollapsade förhandlingarna. Enligt Carney har Kanada gjort flera eftergifter – bland annat återinfört amerikansk sprit i butiker och erbjudit sig att slopa tullarna på amerikanskt stål.

Samtidigt ska Vita huset ha krävt fler eftergifter. USA ska bland annat ha försökt begränsa Kanadas möjligheter till handelsavtal med andra länder, vilket fick bägaren att rinna över, rapporterar Reuters.

–USA har lagt fram nya villkor som var oekonomiska och orättvisa och som skulle ha försvagat Kanadas position. Det väckte också tvivel om hur tillförlitligt ett eventuellt avtal skulle vara. Kort sagt: USA begärde för mycket och erbjöd för lite, säger Carney.

LÄS MER: Besked från USA – ekonomin kommer krossas

Vita huset slår tillbaka

Kanadas vedergällningstullar kommer att träda i kraft den 8 september.

USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer slår tillbaka mot grannlandet.

– Det är en missad möjlighet för Kanada att samarbeta med USA, säger han enligt Reuters.

– Nu går vi vidare med åtgärder som ett svar på kanadensiska vedergällningar. De har alltid erbjudits det bästa avtalet, och de hade chansen att få ett ännu bättre avtal, men de tackade nej, fortsätter Greer.

ANDRA LÄSER: RYSKA MYNDIGHETER: Moskva kan inte skyddas 

Foto: Official White House Photo by Patrick Witty

Text: Redaktionen