Flyktingmottagandet: Högsta scenariot kan vara i underkant

2022 03 14

Sverige kan behöva ta emot fler flyktingar från Ukraina än de 212 000 som Migrationsverket högsta scenario pekar på.

Det framhäver myndighetens generaldirektör Mikael Ribbenvik i en intervju i SVT:s Agenda.

Siffran kan vara i underkant

– När jag såg siffran [212 000] från våra analytiker, så tänkte jag att det kan inte stämma. Den var för stor för att ta in. Men nu ser vi vad analysen bygger på; att kriget sprider sig, att det blir fler attacker i västra Ukraina, att fler utan förankring i Europa flyr och att man börjar röra sig från gränsstaterna, säger Mikael Ribbenvik till SVT.

Han menar att faktorerna kan leda till att Migrationsverkets högsta scenario för antalet flyktingar till Sverige därmed kan vara i underkant.

Så många kan fly till Sverige

Exakt hur många ukrainare som kommer att fly till Sverige kan inte Mikel Ribbenvik svara på. Men att fler än 200 000 personer korsar gränsen till Sverige är troligt, enligt generaldirektören.

– Vi får se. Det är scenarioanalyser som bygger på vissa antaganden och just nu faller antagandena ut. 

En utmaning

En av de största utmaningarna för Sverige och Migrationsverket blir att lösa boende till de hundratusentals människor som flyr till Sverige. Myndighetens generaldirektör framhäver att mottagandet måste fördelas på samtliga kommuner om det ska fungera.

–  Med den kraften i samhället, plus frivilliga organisationer och att andra bor hos släktingar. Då kan Sverige klara det, säger han till SVT.

Miljontals har flytt från kriget

Nästan 2,7 miljoner människor har flytt från kriget i Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig. Grannlandet Polen har tagit emot cirka 1,7 miljoner människor från Ukraina och Moldavien och Rumänien har tagit emot omkring hundratusen flyktingar vardera under de senaste dagarna, enligt siffror från FN: flyktingorgan UNCHR.

Definierar Europa

– Jag tror att det här är ett ögonblick som definierar Europa. Ett ögonblick då Europa förstår att det finns en korrelation mellan krig och flykt, och ett ögonblick då alla europeiska länder förstår att de kan bli mottagarland till stora flyktingvågor och viktigast av allt, att vi behöver andras stöd. Ingen kan göra det här ensam, säger FN:s flyktingchef Filippo Grandi i en intervju med SVT Agenda.

Så här fördelar sig flyktingströmmen till de största mottagarländerna:

◾1 656 000  Polen

◾    246 000 Ungern

◾    196 000 Slovakien

◾    105 000 Moldavien

◾       85 000 Rumänien

◾     304 000 Övr Europa

Utöver antalet flyktingar ovan har även Belarus tagit emot 938 flyktingar och Ryssland 106 000 flyktingar uppger BBC News.

Foto: MFA of Ukraine resp Migrationsverket

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen