Flygbolag ska väga passagerare – innan man går på planet

2023 06 02

Hur mycket flygpassagerarna väger är av största vikt för säkerhet och planering av flygresor.

Det framhåller det statliga flygbolaget Air New Zealand som nu blir ett av de första bolagen som ska väga sina passagerare innan de stiger på flygplanen.

Vid utrikesresor

– Vi väger allt som ska på flygplanet.

– Allt från flygplansmaten till resväskorna.

Det säger lastningskontrollanten Alastair James vid Air New Zealand till AP.

Flygbolaget har redan tidigare vägt passagerare vid inrikesresor men nu ska man ta steget och även väga in resenärerna vid utrikesresor.

Innan ombordstigning

Tanken är att passagerarna ska stiga upp på vågen innan de går ombord på flygplanet.

Redan i dag behöver flygbolagen göra uppskattning över hur mycket passagerarna väger men det finns oro för att medelvikten har ökat.

– I nuläget bedömer myndigheterna att personer över 13 år väger 86 kilo inklusive deras resväska, rapporterar AP.

– 2004 höjde myndigheterna beräkningen av medelvikten från 77 kilo till 86.

Men för att få en tydligare bild vill man nu ta till den drastiska metoden att väga resenärerna live innan de går på planet.

Skapar oro bland resenärer

Tanken är att man inledningsvis ska väga 10 000 passagerare för att få fram bättre statistik.

Uppgifterna skapar oro bland resenärer kring att deras vikt ska framgå av stora siffror som alla kan se när de stiger upp på vågen.

Men Air New Zealand lovar att så inte kommer att bli fallet.

– Det kommer inte att finnas några synliga sifferdisplayer någonstans, lovar flygbolaget.

Kan avböja

Vikten kommer till och med att hållas anonym för personalen vid säkerhetskontrollen och även för Air News Zealands personal.

Och om någon tycker att det är obehagligt så finns det möjlighet att avböja. Men man hoppas att de flesta ska säga ja till vägningen.

– Det är enkelt, det är frivilligt och man hjälper oss att flyga säkrare, säger Alastair James.

Väger allt mer

Nya Zealands hälsostatistik indikerar att en vuxen invånare har ökat från faktor 31 till faktor 34 för det senast uppmätta året.

Foto: I. Yunmai

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen