Flera länder väntas följa Sverige – kan ta bort omtalat bidrag

2022 11 12

Bonusen för elbilar kan minskas i ett antal länder efter Sveriges beslut.

I veckan beslutade sig den svenska regeringen för att avskaffa klimatbonusen för elbilar.

Nu väntas fler länder gå i Sveriges fotspår och ta bort de statliga bidragen för elbilar framöver.

– Sett per kilo koldioxid finns det andra investeringar som minskar utsläppen mer för samma summa, säger Mats Ola Larsson, projektledare vid Svenska miljöinstitutet, rapporterar Sveriges Radio.

Regeringen förklarar

Klimatbonusen för elbilar upphörde att gälla den 8 november.

Regeringen motiverade beslutet med att kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för en bensin-eller dieselbil.

Av den anledningen menar regeringen att statligt stöd inte är motiverat.

Blivit mer etablerade

Bonusen, som infördes för att få fler att köra elbilar, har lett till en större etablering på marknaden.

Därför ses den inte längre som nödvändig och kan trappas ned.

Andra länder väntas följa Sveriges beslut, menar Mats Ola Larsson, uppger SR.

Klimatkrisen i fokus

Tidigare under november har FN:s generalsekreterare Antonio Guterres uttalat sig om klimatkrisen.

Detta i anslutning till klimatkonferensen COP27 som anordnades i Egypten där världens ledare närvarade.

Den senaste globala klimatrapporten är en berättelse om klimatkaos, sade han enligt SVT.

Enligt rapporter från tidigare i år har havsnivån ökat dubbelt så mycket det senaste decenniet jämfört med 1990-talet.

Rapport från FN

Guterres fortsatte med att understryka vikten av handling för att stoppa klimatkatastrofen.

Vi måste besvara planetens nödsignal med handling, ambitiösa och trovärdiga klimatåtgärder. COP27 måste vara platsen – och nu måste vara tiden.

Under slutet av oktober släppte FN en klimatrapport som kom med oroväckande nyheter.

De globala utsläppen kommer att öka fram till 2030 och världen är på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader Celsius. 

Foto: MyEnergy

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen