Flera fartyg har stoppats i Sverige – ”det är klart oroväckande”

2025 01 17

Transportstyrelsen har stoppat flera utländska fartyg i Sverige.

Under 2024 stoppades hela 23 utländska fartyg från att lämna svenska hamnar eftersom de bedömdes vara i så dåligt skick att sjövärdigheten äventyrades.

Det är en markant ökning jämfört med föregående år. Under 2022 stoppades endast tio  fartyg. Det innebär att antalet nyttjandeförbud i Sverige har mer än fördubblats på två år.

Fartyg beläggs med nyttjandeförbud när Transportstyrelsen identifierar brister hos fartyget som gör att säkerheten ombord inte kan garanteras.

– Trots att vi tyvärr har färre inspektörer och gör färre inspektioner hittar vi fler fartyg med allvarliga brister. Den här typen av fartyg har vi inte sett i våra svenska vatten tidigare, det är klart oroväckande,  säger Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam.

Tankfartyg med olja i lasten

Antalet brister ombord på de utländska fartygen har ökat kraftigt under 2024.

Vissa fartyg har fått nedslag på över 40 brister vid en och samma inspektion, uppger Transportstyrelsen.

De vanligaste förekommande bristerna handlar om säkerhetskulturen ombord och kan ofta kopplas till ett bristande underhåll av fartyget.

Flera fartyg uppvisar även återkommande brister kopplat till brandskyddet, livräddningsutrustningen och arbets- och levnadsförhållandena ombord.

Det kan exempelvis handla om branddörrar som inte går att stänga, livbåtar som inte går att sjösätta eller navigationsutrustning som inte fungerar.

Fartygen som stoppas är till största delen torrlastfartyg, men Transportstyrelsen har även utfärdat nyttjandeförbud mot tankfartyg med oljeprodukter eller gas i lasten.

– Om ett sådant här fartyg hamnar i en nödsituation och vitala säkerhetssystem inte fungerar, så kan det leda till allvarliga skador på både djurlivet och miljön. Förutom att det vore farligt för besättningen ombord, säger Jonas Bjelfvenstam.

Seglar under ”bekvämlighetsflagg”

Många av fartygen seglar under så kallad ”bekvämlighetsflagg”. Det innebär att skeppen registreras i ett land med låga kostnader och begränsad kontroll av säkerhet. 

Fartyg som tillhör den uppmärksammade ryska skuggflottan seglar exempelvis under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina.

– En hög andel av dessa oljetankfartyg är flaggade i länder med låga sjösäkerhetskrav, har oklara ägarförhållanden och en majoritet av dem saknar försäkringar för att täcka kostnader för ett eventuellt oljespill, uppger miljöskyddsorganisationen Greenpeace i en granskning.

Sveriges tidigare utrikesminister Tobias Billström (M) har varnat för att den ryska fartygstrafiken kan få förödande konsekvenser.

– Vi kommer alla att påverkas om det skulle uppstå ett problem på grund av en kollision eller ett oljeläckage från ett av dessa fartyg, som dessutom i många fall inte är sjödugliga eller mycket nära att inte vara sjödugliga, sade Billström till The Guardian i april 2024.

Nu vill Transportstyrelsen ställa hårdare krav på rederier som väljer att segla under ”bekvämlighetsflagg”.  

– Vi vill öka kontrollen på de här fartygen och lastägarna behöver ställa krav på rederierna, så att de i sin tur väljer seriösa flaggstater. Då kommer också fartygen i dåligt skick att bli färre, säger Jonas Bjelfvenstam.

Foto: M. Angel Cardona Jr

Text: Redaktionen


JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen


KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen