Flera butiker väntas stänga – hel matkedja spås lägga ned

2026 10 27

Axfoods så kallade “svarta får” har varit något av en följetong de senaste åren.

För två år sedan förvärvades City Gross av Willyskoncernen.

Det började väldigt trögt. Flera butiker stängdes eller konvererades till Willysbutiker. City Gross blödde pengar och försäljningen minskade, delvis på grund av butiksstängningarna.

Nu tycks vinden ha vänt.

Förra veckan meddelade Axfood att koncernen vänt City Gross från förlust till lönsamhet.

– När vi förvärvade City Gross var ambitionen att nå lönsamhet någon gång under andra halvåret 2026. Nu levererar vi det, framhöll Axfood då.

Förutspåtts lägga ned

Nu ger Axfood nytt besked om City Gross framtid. Enligt koncernen väntas ytterligare City Grossbutiker läggas ned, trots att man vänt butikerna till lönsamhet. Axfood “är inte riktigt klara”, framhåller vd:n Simone Margulies till Fri Köpenskap.

– Vi har några butiker till vi ser över. Så det kan absolut bli fler konverteringar eller stängningar i City Gross, säger hon till tidningen.

Beskedet kan sättas i bakgrund av en dyster dom för butikskedjan levererad av handelsprofessorn Ulf Johansson, verksam vid Lunds universitet.

– Vad skickar det för signaler om varumärket City Gross? Det säger ju att man inte litar på det, sade han om konverteringarnaså sent som förra året, i en intervju med Dagligvarunytt.

I samma veva förutspådde experten att hela matkedjan så småningom lägger ned.

– Jag tror inte att City Gross finns så länge till, märket är för okänt och det handlar också om ganska få butiker. Varför kämpa för att bevara ett varumärke när man i koncernen har andra etablerade varumärken?

Läs mer: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Vill skapa en "frisk kärna"

Axfood har en positivare syn på City Gross framtid. Kedjan ska göras långsiktigt konkurrenskraftig, men det kommer att kräva hårt arbete. Butikskoncept, varumärke, kunderbjudande och en ny driftsmodell ingår i den vändningsplan som Axfood satt i verket.

– För oss handlar det nu verkligen om att skapa en frisk kärna där vi får tillväxt och lönsamhet som vi sedan kan växa från. Det har inneburit att vi har tagit en del tuffa strukturbeslut där vi har stängt butiker, säger Simone Margulies till Fri Köpenskap.

Läs mer: Sluta göra detta i Ica-butiken – då får du själv betala

Foto: G. Ribeiro

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen