9 maj 2026

Fler kan vräkas från sina hem – “Värre än 2008”

2023 03 02

Allt fler kan komma att bli vräkta från sina hem.

Hög inflation och höga räntor har satt rejäl press på svenska hushåll.

Nu oroar sig såväl Länsstyrelsen i Stockholm som Swedbank över vad de stigande kostnaderna kan leda till.

Länsstyrelsen i Stockholm utfärdar en varning om att det finns en risk att fler kommer bli vräkta från sina hem, rapporterar SvD.

– Det finns en klar risk för att vi kommer få se allt fler vräkningar under 2023, eller ärenden där folk mer eller mindre tvingas flytta, antingen från hyresrätt eller från sin högt belånade bostadsrätt, säger Henrik Weston, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm.

“Värre än 2008”

Swedbank boindex har sjunkit till 96, vilket är den lägsta siffran sedan 2005.

Det innebär att om man genomför ett bostadsköp idag så kommer man behöva lägga i snitt 31 procent av sin disponibla inkomst på bostadskostnader.

– Ett rekordlågt index och samtidigt en mycket oroväckande siffra. I Stockholm är det värre än under finanskrisen 2008 och det är lika illa som strax efter den tidigare fastighetskrisen, då talar vid om mitten av 1990-talet, säger Arturo Arques, sparekonom på Swedbank.

Värre för ensamstående

Ännu tyngre är situationen när det kommer till kategorin “ensamstående i bostadsrätt med barn”.

Där ligger indexet på 46, vilket innebär att ett sådant hushåll behöver lägga 65 procent av sin disponibla inkomst på bostadskostnader vid ett bostadsköp i dag.

Hög ränta

Riksbanken har på kort tid höjt styrräntan till 3,0 procent för att försöka få ner den höga inflationen i landet.

– Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen, förklarar riksbanken.

Så fungerar det

Styrräntan är den ränta som styr till vilka räntor bankerna kan placera och låna pengar i riksbanken.

– En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. När bankräntorna stiger handlar människor och företag inte lika mycket eftersom det blir dyrare att låna pengar, framhåller riksbanken.

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen