Det framhåller flera finländska försvarsexperter.

– Det är lite oroväckande om Sverige inte blivit medlem före toppmötet,  säger Iro Särkkä, Natoexpert på Utrikespolitiska institutet, till SvD.

Samarbete och planering

Natosamarbetet och planeringen i närheten av Sverige kan försvåras betydligt i ett scenario där Sverige lämnas utanför i flera månader eller år. 

–  I sådana fall blir det krångligare att planera lika djupgående som nu. Det handlar bland annat om uppdelningen inom Nato och om vilket ansvar Sverige ska ta, säger Utrikespolitiska institutets ledande forskare Charly Salonius-Pasternak till SvD.

Försvårarar samarbetet

En utdragen Natoprocess för Sverige skulle även försvåra för det svensk-finska försvarssamarbetet.

Finland får som Natomedlem tillgång till information som Sverige inte har rätt ta del av.

Om kriget kommer skulle därför Sverige vara betydligt mer sårbart jämfört med Finland.

– Den sorts detaljplanering som behövs inför en kris går inte att göra. Sverige är inte heller integrerad i ledningsstrukturen, utbytet av underrättelseinformation och annan data och sådant tar dessutom tid att bygga upp efter att landet gått med i Nato, säger Pekka Toveri, före detta underrättelsechef i Finland, till SvD.

Pekar ut risk

Även svenska försvarsexperter har pekat ut risker med ett scenario där Sverige lämnas utanför Nato under en längre tid.

Enligt Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, skulle bland annat Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt.

– Det skulle bli dyrare och mer besvärligt än om vi gjorde det med våra nordiska och baltiska grannar och Nato, säger Kjell Engelbrekt, till SVT Nyheter.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen

Med start idag den 14 september kommer extra hastighetskontroller genomföras längs de svenska vägarna i hela landet. Satsningen gäller veckan ut.

– En vanlig missuppfattning är att polisens roll i trafiken är att bötfälla så många som möjligt, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

– Det stämmer inte – vi är där för att förebygga olyckor och rädda liv. Det är också anledningen till att vi berättar i förväg om hastighetskontrollerna

Här ligger fokus

Under årets inledande sex månader omkom 76 personer i vägtrafikolyckor i Sverige, enligt statistik från Transportstyrelsen. Vägar med högre hastigheter är överrepresenterade i den statistiken.

Därför kommer polisen särskilt fokusera på vägar med hastighetsbegränsningar från 70 kilometer i timmen och uppåt under veckans utökade kontroller. Målet är att svenska bilister ska sänka hastigheten och hålla sig inom lagens ramar.

– Dock är det fortfarande många som underskattar vad några fåtal kilometer i timmen kan få för konsekvenser vid en olycka. I en frontalkollision är risken stor att dödas om man kör fortare än 80 kilometer i timmen, säger Ursula Edström.

Läs också: Stor bank höjer räntan

Räddar 20 liv varje år

Hastigheten har en avgörande faktor för utgången av en eventuell kollision, menar Trafikverket. Det är en av anledningarna till den stora satsningen på fartkameror längs svenska vägar.

– Trafiksäkerhetskamerorna som finns utplacerade längs de statliga vägarna räddar cirka 20 liv årligen. Dessutom räddas fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Kamerorna är placerade där de gör mest nytta för att sänka hastigheten på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor

Nationella trafikveckan

Polisen genomför flera trafiksäkerhetsveckor varje år.

Förutom hastighetskontroller kan fokus för kontrollerna vara exempelvis nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

Kontrollerna är också en del av en större satsning på kontroller inom hela EU.

Läs mer: Ryssland går om USA

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen