Finska varningen till Nato – gäller Sverige

2023 04 11

Om Sveriges Natoansökan drar ut på tiden riskerar det att få allvarliga konsekvenser för försvarsalliansen.

Det framhåller flera finländska försvarsexperter.

– Det är lite oroväckande om Sverige inte blivit medlem före toppmötet, säger Iro Särkkä, Natoexpert på Utrikespolitiska institutet, till SvD.

Samarbete och planering

Natosamarbetet och planeringen i närheten av Sverige kan försvåras betydligt i ett scenario där Sverige lämnas utanför i flera månader eller år.

– I sådana fall blir det krångligare att planera lika djupgående som nu. Det handlar bland annat om uppdelningen inom Nato och om vilket ansvar Sverige ska ta, säger Utrikespolitiska institutets ledande forskare Charly Salonius-Pasternak till SvD.

Försvårarar samarbetet

En utdragen Natoprocess för Sverige skulle även försvåra för det svensk-finska försvarssamarbetet.

Finland får som Natomedlem tillgång till information som Sverige inte har rätt ta del av.

Om kriget kommer skulle därför Sverige vara betydligt mer sårbart jämfört med Finland.

– Den sorts detaljplanering som behövs inför en kris går inte att göra. Sverige är inte heller integrerad i ledningsstrukturen, utbytet av underrättelseinformation och annan data och sådant tar dessutom tid att bygga upp efter att landet gått med i Nato, säger Pekka Toveri, före detta underrättelsechef i Finland, till SvD.

Pekar ut risk

Även svenska försvarsexperter har pekat ut risker med ett scenario där Sverige lämnas utanför Nato under en längre tid.

Enligt Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, skulle bland annat Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt.

– Det skulle bli dyrare och mer besvärligt än om vi gjorde det med våra nordiska och baltiska grannar och Nato, säger Kjell Engelbrekt, till SVT Nyheter.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto:

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen