Finska varningen till Nato – gäller Sverige

2023 04 11

Om Sveriges Natoansökan drar ut på tiden riskerar det att få allvarliga konsekvenser för försvarsalliansen.

Det framhåller flera finländska försvarsexperter.

– Det är lite oroväckande om Sverige inte blivit medlem före toppmötet,  säger Iro Särkkä, Natoexpert på Utrikespolitiska institutet, till SvD.

Samarbete och planering

Natosamarbetet och planeringen i närheten av Sverige kan försvåras betydligt i ett scenario där Sverige lämnas utanför i flera månader eller år. 

–  I sådana fall blir det krångligare att planera lika djupgående som nu. Det handlar bland annat om uppdelningen inom Nato och om vilket ansvar Sverige ska ta, säger Utrikespolitiska institutets ledande forskare Charly Salonius-Pasternak till SvD.

Försvårarar samarbetet

En utdragen Natoprocess för Sverige skulle även försvåra för det svensk-finska försvarssamarbetet.

Finland får som Natomedlem tillgång till information som Sverige inte har rätt ta del av.

Om kriget kommer skulle därför Sverige vara betydligt mer sårbart jämfört med Finland.

– Den sorts detaljplanering som behövs inför en kris går inte att göra. Sverige är inte heller integrerad i ledningsstrukturen, utbytet av underrättelseinformation och annan data och sådant tar dessutom tid att bygga upp efter att landet gått med i Nato, säger Pekka Toveri, före detta underrättelsechef i Finland, till SvD.

Pekar ut risk

Även svenska försvarsexperter har pekat ut risker med ett scenario där Sverige lämnas utanför Nato under en längre tid.

Enligt Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, skulle bland annat Gotland hamna i ett utsatt läge.

– Jag skulle säga att det helt klart ger oss mindre säkerhet. Sedan tror vi att det kommer ta några år innan Ryssland återtagit den militära förmåga man hade innan den 24 februari, så vi har väl lite tid på oss, men det är tid vi skulle behöva utnyttja själva för att bygga upp vår försvarsförmåga enskilt.

– Det skulle bli dyrare och mer besvärligt än om vi gjorde det med våra nordiska och baltiska grannar och Nato, säger Kjell Engelbrekt, till SVT Nyheter.

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Öljätte sänker alkoholprocenten

2025 11 14

En populär öljätte förändrar receptet på en storsäljare.

En av Heinekens populära ölsorter får lägre alkoholhalt – ett beslut som väcker blandade reaktioner bland konsumenterna, rapporterar The Standard.

Sänker alkoholhalten

Heineken UK meddelar att man sänker alkoholhalten i den välkända lagern Foster’s, efter att försäljningen fallit och dryckesvanorna förändrats.

Ölsorten är exempelvis en av de mest populära i Storbritannien.

Ölen, som i dag ligger på 3,7 procent, kommer från februari nästa år att justeras ned till 3,4 procent – en nivå som är betydligt lägre än de 4 procent som gällde så sent som i början av 2023.

– Beslutet att justera alkoholhalten i Foster’s speglar vårt åtagande att hjälpa konsumenter göra ansvarsfulla val, uppger Heineken.

Heineken uppger att beslutet fattades efter att man märkt en förändring i kundernas dryckesvanor, där fler nu väljer drycker med lägre alkoholhalt som en del av en hälsosammare livsstil.

LÄS MER: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

”Samma smak – bara mindre alkohol”

Heineken betonar att sänkningen inte ska påverka smaken.

Bryggeriets master brewers har arbetat länge med receptet för att säkerställa att ölen fortfarande känns igen av sina lojala drickare.

– Receptet har förfinats under många månader. Smaken ska fortsatt vara tydligt Foster’s – krispig, balanserad och uppfriskande, meddelar Heineken.

Förändringen följer också ”omfattande konsumenttester” som enligt bolaget visar att kunderna upplever smaken som oförändrad.

Sänkningen av alkoholhalten handlar inte enbart om kundernas vanor. Även inflationen har påverkat beslutet.

Företaget påpekar att den nya, lägre alkoholstyrkan gör det möjligt att hålla tillverkningskostnaderna nere och erbjuda mer konkurrenskraftiga priser.

Del av en större trend

Foster’s är inte det enda varumärket som förändras.

Även den populära ölen Sol har nyligen sänkt sin alkoholhalt från 4,2 till 3,4 procent.

Heineken säger sig vara fast beslutna att fortsätta utveckla varumärket, och lovar satsningar på nya samarbeten.

– Vi är engagerade i att fortsätta skapa framgång för en av de mest älskade klassiska lagersorterna, säger företaget.

LÄS MER: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

Foto: F Alves

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland stoppar oljeexport efter attack

2025 11 14

2 procent av världens olja har stoppats efter storskalig attack i Ryssland.

En ukrainsk drönarattack mot Novorossiysk har lett till att Ryssland tillfälligt stoppat hamnens oljeexport, vilket motsvarar cirka 2 % av den globala oljetillgången, rapporterar Reuters.

Attack mot oljeinfrastruktur

Novorossiysk är en viktig oljehamn vid Svarta havet och en central del av Rysslands oljeexport.

Lokala myndigheter uppger att en drönarattack skadat två kajer vid Sheskharis-terminalen, en oljehamn, samt ett kajfartyg och en oljedepå. Tre besättningsmän har skadats.

– Novorossiysk drabbades mest. Mer än 170 personer och 50 enheter har hanterat konsekvenserna av attacken, genom att snabbt släcka bränder och assistera invånare, skriver Veniamin Kondratyev, guvernör i Krasnodarregionen, där Novorossiysk ligger, på sociala medier.

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk drönarbas sprängd

Påverkan på oljeexport

Att Novorossiysk stoppat sin oljeexport innebär att 2,2 miljoner fat per dag, eller 2 % av den globala oljetillgången påverkas, enligt industrikällor,

Enligt industrikällor exporterade Novorossiysk 3,22 miljoner ton råolja i oktober, motsvarande 761 000 fat per dag, och totalt 24,716 miljoner ton under årets första tio månader. 

Attacken på oljehamnen har snabbt lett till att oljepriserna stigit med över 2 % på grund av oro för minskad tillgång.

Transneft, Rysslands pipeline-monopol, har också tillfälligt tvingats att avbryta leveranser till Novorossiysk, men företaget har ännu inte kommenterat situationen.

Tidigare attacker

Attacken är en av de största mot rysk oljeinfrastruktur de senaste månaderna.

Ukrainas långdistans drönar- och sjöattacker har tidigare riktats mot både baltiska och svarta havs-hamnar samt raffinerier, i syfte att försvåra Rysslands finansiering av kriget.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Kyiv även avfyrat långdistans-kryssningsmissiler “Long Neptune” mot mål i Ryssland under natten, och att sådana attacker blivit alltmer framgångsrika.

– Vi producerar mer, sade Zelenskyj, tillsammans med videon där Long Neptune-missiler avfyras mot ryska mål, uppger Newsweek.

Förutom oljehamnen skadades även bostadshus och kustnära strukturer, och delar av drönarna föll på ryska spannmålsdepåer.

Rapporter uppger även att en kran och flera containers har skadats skadades, samt att ett icke-sanktionerat containerskepp träffats.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Foto: President of Russia Office resp WORKSITE

Text: Redaktionen