Finlands utrikesminister varnar: ”Existentiellt hot mot hela Europa”

2024 03 18

Under måndagen har EU:s utrikesministrar träffats i Bryssel.

Ministrarna har bland annat diskuterat Rysslands krig i Ukraina, situationen i Mellanöstern och Kina.

Inför mötet gick Finlands utrikesminister Elina Valtonen ut med en kraftig varning.

Valtonen, som representerar Samlingspartiet, bedömer att Ryssland kommer agera allt mer aggressivt mot europeiska länder de kommande åren.

Ministern går så långt som att tala om ett ”existentiellt hot mot hela Europa”.

– Rysslands inställning till Europa kommer bli allt mer aggressiv de kommande åren. Vi måste förbereda oss på att Ryssland utgör ett långsiktigt och till och med existentiellt hot mot hela Europa, säger Elina Valtonen enligt Svenska Yle.

Varnar för frusen konflikt

Finlands utrikesminister varnar även för ett scenario där kriget i Ukraina utvecklas till en ”frusen konflikt”.

Enligt Valtonen skulle det innebära att kriget när som helst kan ”flamma upp på nytt”.

– Då är vi i samma situation som för några år sedan. Ryssland har fört krig mot Ukraina i tio år, säger hon med hänvisning till den ryska ockupationen av Krymhalvön och invasionen av Ukraina 2014.

Sanktioner mot Israeliska bosättaren

Kriget mellan Israel och Hamas blev ett stort samtalsämne under måndagens möte i den belgiska huvudstaden.

Tillsammans enades EU-ministrarna om en ”politisk överenskommelse” som innefattar sanktioner mot israeliska bosättare.

Det uppger EU:s utrikeschef Josep Borell efter mötet.

– Vi diskuterade sanktionerna (mot) Hamas. Och vi kom överens om sanktioner mot extremistiska bosättare. Det var inte möjligt att enas förra gången vi träffades.  Den här gången var det möjlig. Vi har kommit överens om en solid kompromiss och jag hoppas nu att detta kommer att ske, säger han enligt Euronews.

Diskussioner om sanktioner mot israeliska bosättare har pågått  i flera månader.

En handfull länder, bland annat Tyskland, Tjeckien och Österrike, har motsatt sig sanktioner, men verkar nu ha ändrat åsikt.

– Sanktionerna handlar om specifika personer som har identifierats som ansvariga för våldsamma handlingar, framhåller Josep Borell.

Billström deltog inte

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) deltog inte i dagens möte i Bryssel.

Han närvarade i stället vid måndagens Natoceremonier i Stockholm.

Foto: Finnish Government

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen