FINLANDS STATSMINISTER: Då hade kriget inte hänt

2023 02 18

Sanna Marin menar att kriget i Ukraina hade kunnat förhindrats.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i snart ett år.

Miljontals ukrainare har tvingats fly landet och ryska styrkor har efterlämnat stor förödelse.

Under en säkerhetskonferens uttalar sig den finske statsministern Sanna Marin, som menar att omvärlden borde reagerat starkare då Ryssland gick in i Ukraina 2014.

– Vi gjorde ett stort misstag då, att vi inte reagera starkare. Om vi hade reagerat starkare vid Krym så hade kriget inte hänt. Jag tror att Ryssland tänkte att det skulle vara precis som vid Krym. Ukraina skulle öppet välkomna dem och det skulle bara pågå i några veckor och sedan skulle Putin vinna, enkelt och smidigt, säger hon enligt Hufvudstadsbladet.

“Ville inte tro det”

Marin fortsätter med att understryka att Rysslands förklaring att soldater tränade i närheten av Ukraina innan kriget utbröt svaldes av omvärlden.

I efterhand medger hon att det var “uppenbart” att en attack skulle ske.

– Vi ville inte tro det. Vi försökte så gott vi kunde med diplomatiska lösningar och det var så klart rätt. Men om man ser tillbaka så var det uppenbart att Ryssland skulle attackera Ukraina, säger hon.

Brott mot mänskligheten

Under lördagen förklarade den amerikanska regeringen officiellt att Ryssland gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten i och med kriget i Ukraina.

– USA har formellt fastställt att Ryssland har begått brott mot mänskligheten. Och jag säger till alla dem som har begått dessa brott, och till deras överordnade som är delaktiga i dessa brott, ni kommer ställas till svars, säger vice president Kamala Harris enligt CNN.

Flera attacker

Den ryska invasionen närmar sig årsdagen och många fruktar att ökade angrepp är att vänta.

På lördagen rapporterade ukrainska myndigheter om flera attacker i både Luhansk och Charkiv.

– Vi ser nu nya enheter av mobiliserade trupper som kommer efter flera månaders träning. Det är dem som är på offensiven nu, säger chefen för Luhansk militära administration Sergiy Haidai.

“Svår men under kontroll”

Haidai tillade att hårda strider sker i staden Kreminna.

Han menar att situationen är “svår, men under kontroll”.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Vägrar skaka hand – bråk i Sveriges riksdag

2025 05 23

Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad hamnade i ordbråk med arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) under en debatt i riksdagen.

Efter debatten vägrade Awad att ta ministern i hand.

Detta efter att Persson riktat hård kritik mot Vänsterpartiet i slutet av debatten.

Hårda orden 

Ordbråket startade med att Awad gick till angrepp mot regeringens politik och hävdade att ”Sverige inte är något föredöme” i dag.

– Uppenbarligen så har inte den här regeringen någon som helst övergripande plan. Det finns ingen långsiktighet i hur man ska bereda för ett samhälle med välfärdssatsningar och satsningar på infrastruktur.

– Alla satsningar som den här regeringen pekar på genomförs ju inte. Arbetsmarknadsinsatserna plockas bort, folkhögskolorna genomgår nedskärningar, lönebidraget urholkas och SFI-undervisningen minskas runt om i landet. Det finns en rad olika saker som inte fungerar.

"Borde skämmas" 

Mats Persson gick genast till motangrepp.

– Jag noterar att ledamoten säger att Sverige inte är något föredöme. Jag delar den uppfattningen för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för många personer i vårt land. 

– Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partistyrelsen. Detta är något som gör att Sverige inte är något föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Vägrade skaka hand

Efter sitt slutanförande sträckte Person ut handen till Awad.

Men vänsterpartisten vägrade att ta den.

– Jag skakar inte hans hand, sade hon till talmannen och återvände till sin stol i riksdagen.

Uppmanas att lämna

Ledamoten som Mats Persson syftar på är Vänsterpartiets Lorena Delgado Varas.

Delgado Varas  anklagas för antisemitism – bland annat efter att hon delat en bild i sociala medier som anses ha antisemitisk innebörd. 

Vänsterpartiets partistyrelse har krävd att Delgado Varas ska lämna sina uppdrag.

Men V-toppen vägrar.

Delgado Varas har meddelat att hon inte tänker lämna vare sig sin riksdagsplats eller partiet. Hon kallar bilddelningen för ett misstag och förnekar att hon haft några antisemitiska avsikter. 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen