Finlands president uttalar sig om Sveriges Natoansökan

2023 03 19

Sauli Niinistö anser inte att Finland svikit Sverige i Natofrågan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har meddelat att landet är redo att godkänna Finlands ansökan till Nato.

Däremot menar han alltjämt att Sverige inte levt upp till det trepartsavtal som slutits mellan länderna.

Nu uttalar sig Finlands president Sauli Niinistö om saken, och understryker att han inte anser att Finland svikit Sverige, rapporterar SVT.

– Vi går hand i hand så länge det är i våra händer, men ratificeringen av finska Natomedlemskapet är i Turkiets och Ungerns händer, säger han.

Funderar på direktavtal

I och med Erdogans besked kan Finland nu stiga in i Nato innan Sverige.

Niinistö menar dock att det inte innebär ett försämrat säkerhetsläge för Sverige.

Han nämner bland annat att Finland, Sverige och Danmark diskuterar ett direktavtal med USA angående säkerhetsfrågan.

“Låter lite galet”

Niinistö hoppas att det handlar om veckor innan Finland är fullvärdig medlem i alliansen.

Han understryker också att Erdogans besked var nödvändigt.

– Tycker man att vi borde ha nekat Turkiet att ratificera? Det låter lite galet. Det hade varit en hemskt svår situation om vi hade sagt nej till Ankara, säger han.

Hoppas på Sverige

USA uppskattade Turkiets besked gällande Finlands Natoansökan.

Samtidigt riktade Vita Huset en uppmaning till Turkiet gällande Sveriges ansökan.

– Sverige och Finland är båda starka, kapabla partners som delar Natos värderingar och stärker alliansen och bidrar till europeisk säkerhet. USA anser att båda länderna bör bli medlemmar i Nato så snart som möjligt, säger den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan enligt Reuters.

Väntar på omröstning

Varken Turkiet eller Ungern har ännu ratificerat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern har skjutit på omröstningen gällande frågan ett antal gånger och ser nu ut att rösta mot slutet av månaden.

Anledningen till den senaste förseningen uppges vara pågående förhandlingar med EU-kommissionen.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Polens premiärminister. “Vår värsta farhåga har bekräftats”

2025 11 17

På söndagen inträffade en större explosion på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Händelsen ägde rum omkring tio mil från huvudstaden.

Redan från början gick Polens premiärminister Donald Tusk ut med att det inte gick att utesluta att det handlade om sabotage.

Nu bekräftar Tusk att så är fallet.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftas. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, meddelar premiärministern på X och fortsätter:

– Explosionen av en sprängladdning förstörde järnvägsspåret. Räddningstjänst och åklagarmyndigheten arbetar på platsen. På samma sträcka, närmare Lublin, har man också identifierat skador.

Utesluter inte Ryssland

Tågsträckan används bland annat för att transportera vapen till Ukraina.

Det finns hittills inga uppgifter eller uttalade misstankar om vem som kan ligga bakom sabotaget.

Biträdande inrikesminister Maciej Duszczyk har dock varnat för att omedelbart skylla på Ryssland, även om det inte går att utesluta.

– Ryssland är inte så mäktigt att varje brand eller varje incident är orsakade av dem. Men ingenting kan uteslutas eller ignoreras, säger ministern enligt Polskie Radio.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

"Aldrig tidigare skådat"

Ingen person skadades i explosionen.

Enligt den polska regeringen har dock skador hittats även på andra ställen på samma tågsträcka.

Det senaste sabotaget följer en våg av incidenter i Polen med mordbränder, cyberattacker, drönarobservationer och luftrumskränkningar.

I vissa fall har kopplingen till Ryssland varit bevisad. Moskva har förnekat allt ansvar för sabotagehandlingarna.

– Sprängningen av järnvägsspåret på rutten Warszawa-Lublin är en aldrig tidigare skådad sabotagehandling riktad mot den polska statens och dess medborgare, framhåller Tusk på X.

Tidigare i oktober grep Polen och Rumänien åtta personer som misstänks ha planerat sabotage för Rysslands räkning.

LÄS MER: Årets uppgång utraderad – valuta faller kraftigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP

Text: Redaktionen

17nov2025

Godisjätte storsatsar – vill konkurrera ut Hemmakväll

2025 11 17

En godisjätte storsatsar i Sverige.

Efter att tidigare ha öppnat godisbutiker i Malmö och Jönköping expanderar nu 30-årige Serhat Gunes till Stockholm.

I helgen öppnade den nya butiken Godishuset med 700 olika sorters godis, snacks och läsk i Vällingby centrum.

– Vi bodde i Småland först och öppnade vår första Godishuset i Jönköping, sedan flyttade vi till Malmö och öppnade en Godishuset där. För några år sedan ville vi flytta till Stockholm och nu är vi här, säger Serhat Gunes, till Stockholmstidningen Mitt i.

Konkurrerar med Hemmakväll

Serhat Gunes har flyttat till Sverige, tillsammans med sin familj, från Turkiet.

Han framhåller att han tidigt märkte att många svenskar har en speciell relation till lösgodis, vilket växte till en affärsidé för entreprenören.

Men de senaste åren har varit svåra ur ett ekonomiskt perspektiv, då många hushåll dragit ner på sin konsumtion.

– Folk höll igen på grund av det ekonomiska läget, men ett vanligt år ska det gå bra att driva godisbutik här, när folk känner att de vill unna sig. Hemmakväll har varit rätt ensamma och dominanta i Stockholm med konceptet, vi blir en konkurrent och hoppas det går bra i Vällingby, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svensk får 800 miljoner kronor – nytt jätteavtal

Svenskarnas godisvanor

Sverige ligger i världstoppen när det gäller konsumtion av lösgodis.

Och konsumtionen har över tid mest gått uppåt, enligt statistik som Jordbruksverket släppte för några år sedan.

De senaste åren har den genomsnittliga konsumtionen legat runt 16 kilo godis per person och år.

Under 1970- och 1980-talet var den siffran runt tio kilo per person och år.

Mest äter svenskarna kring högtider som jul och påsk.

Lördagsgodis är en svensk idé

Konceptet lördagsgodis är populärt i Sverige, både för vuxna och barn.

Och det är ursprungligen en svensk idé.

– Idén om lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet då dålig tandhälsa var ett problem hos både barn och vuxna i Sverige, säger Nordiska museets intendent Ulrika Torell, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Klassiska fotbollsklubben i kris

Foto: V. Amano

Text: Redaktionen