Finlands militära mardrömsscenario – ett svenskt nej till Nato

2022 04 13

I dag klockan 13 släpper Finland en ny säkerhetsanalys med fokus på Nato.

Svenska statsministern Magdalena Andersson kommer ta del av rapporten i förväg, erfar DN.

Den ses som ett viktigt underlag i Finlands beslutsprocess.

För- och nackdelar

Rapporten uppges innehålla både för- och nackdelar med ett medlemskap i Nato.

En nackdel är solklar för Finland.

Ett svenskt nej till Nato.

Isolerar Finland

– Det är ett realistiskt scenario som skulle skapa en väldigt besvärlig situation för båda länderna, säger Robert Dalsjö, överingenjör vid avdelningen för försvarsanalys på Totalförsvarets forskningsinstitut, till SvD.

Han konstaterar att ett sådant scenario kan skapa flera problem.

Blockerar Finland

– Sverige skulle ligga som en mur mellan Finland om de skulle behöva hjälp av Nato, säger han och tillägger:

– Det skulle innebära väldigt stora militära och strategiska nackdelar, som skulle leda till politiska kostnader. Om Sverige valde den vägen, att stå utanför, skulle det ju kunna ses som en väldigt egoistisk handling i Finland.

Ett stort problem för Nato

Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet och chef för UI:s Europaprogram, för ett liknande resonemang.

Nato skulle få stora svårigheter att försvara ett allierat Finland om Sverige ställer sig utanför militäralliansen.

– Redan i dag är det ett problem för Nato, att försvara Baltikum om man inte kan använda svenskt territorium. Samma skulle gälla för Finland, säger han till DN.

Sverige blir utsatt

Ett svenskt nej och ett finskt ja skulle inte bara skapa svårigheter för Finland. Sverige riskerar att hamna i ett utsatt läge.

Blickarna från stormakterna skulle genast vändas mot Sverige och framför allt mot Gotland.

Landytan blir extremt viktig

– Ja, om enbart Finland går med blir Sverige en liten militärt alliansfri klick i ett Natodominerat innanhav – Östersjön. Sveriges landyta skulle bli extremt viktig för båda aktörerna. För Nato, för att kunna försvara Finland och Baltikum. Och för Ryssland, för att hindra Nato från att göra detta. Gotlands utsatthet skulle öka, säger Björn Fägersten till DN.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen