Finlands militära mardrömsscenario – ett svenskt nej till Nato

2022 04 13

I dag klockan 13 släpper Finland en ny säkerhetsanalys med fokus på Nato.

Svenska statsministern Magdalena Andersson kommer ta del av rapporten i förväg, erfar DN.

Den ses som ett viktigt underlag i Finlands beslutsprocess.

För- och nackdelar

Rapporten uppges innehålla både för- och nackdelar med ett medlemskap i Nato.

En nackdel är solklar för Finland.

Ett svenskt nej till Nato.

Isolerar Finland

– Det är ett realistiskt scenario som skulle skapa en väldigt besvärlig situation för båda länderna, säger Robert Dalsjö, överingenjör vid avdelningen för försvarsanalys på Totalförsvarets forskningsinstitut, till SvD.

Han konstaterar att ett sådant scenario kan skapa flera problem.

Blockerar Finland

– Sverige skulle ligga som en mur mellan Finland om de skulle behöva hjälp av Nato, säger han och tillägger:

– Det skulle innebära väldigt stora militära och strategiska nackdelar, som skulle leda till politiska kostnader. Om Sverige valde den vägen, att stå utanför, skulle det ju kunna ses som en väldigt egoistisk handling i Finland.

Ett stort problem för Nato

Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet och chef för UI:s Europaprogram, för ett liknande resonemang.

Nato skulle få stora svårigheter att försvara ett allierat Finland om Sverige ställer sig utanför militäralliansen.

– Redan i dag är det ett problem för Nato, att försvara Baltikum om man inte kan använda svenskt territorium. Samma skulle gälla för Finland, säger han till DN.

Sverige blir utsatt

Ett svenskt nej och ett finskt ja skulle inte bara skapa svårigheter för Finland. Sverige riskerar att hamna i ett utsatt läge.

Blickarna från stormakterna skulle genast vändas mot Sverige och framför allt mot Gotland.

Landytan blir extremt viktig

– Ja, om enbart Finland går med blir Sverige en liten militärt alliansfri klick i ett Natodominerat innanhav – Östersjön. Sveriges landyta skulle bli extremt viktig för båda aktörerna. För Nato, för att kunna försvara Finland och Baltikum. Och för Ryssland, för att hindra Nato från att göra detta. Gotlands utsatthet skulle öka, säger Björn Fägersten till DN.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats

Foto:

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025	4,6
2024	5,0
2023	4,1
2022	1,7
2021	1,4
2020	1,9
2019	1,9
2018	1,1
2017	0,8
2016	0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen