Finlands militära mardrömsscenario – ett svenskt nej till Nato

2022 04 13

Svenska statsministern Magdalena Andersson kommer ta del av rapporten i förväg, erfar DN.

Den ses som ett viktigt underlag i Finlands beslutsprocess.

För- och nackdelar

Rapporten uppges innehålla både för- och nackdelar med ett medlemskap i Nato.

En nackdel är solklar för Finland.

Ett svenskt nej till Nato.

Isolerar Finland

– Det är ett realistiskt scenario som skulle skapa en väldigt besvärlig situation för båda länderna, säger Robert Dalsjö, överingenjör vid avdelningen för försvarsanalys på Totalförsvarets forskningsinstitut, till SvD.

Han konstaterar att ett sådant scenario kan skapa flera problem.

Blockerar Finland

– Sverige skulle ligga som en mur mellan Finland om de skulle behöva hjälp av Nato, säger han och tillägger:

– Det skulle innebära väldigt stora militära och strategiska nackdelar, som skulle leda till politiska kostnader. Om Sverige valde den vägen, att stå utanför, skulle det ju kunna ses som en väldigt egoistisk handling i Finland.

Ett stort problem för Nato

Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet och chef för UI:s Europaprogram, för ett liknande resonemang.

Nato skulle få stora svårigheter att försvara ett allierat Finland om Sverige ställer sig utanför militäralliansen.

– Redan i dag är det ett problem för Nato, att försvara Baltikum om man inte kan använda svenskt territorium. Samma skulle gälla för Finland, säger han till DN.

Sverige blir utsatt

Ett svenskt nej och ett finskt ja skulle inte bara skapa svårigheter för Finland. Sverige riskerar att hamna i ett utsatt läge.

Blickarna från stormakterna skulle genast vändas mot Sverige och framför allt mot Gotland.

Landytan blir extremt viktig

– Ja, om enbart Finland går med blir Sverige en liten militärt alliansfri klick i ett Natodominerat innanhav – Östersjön. Sveriges landyta skulle bli extremt viktig för båda aktörerna. För Nato, för att kunna försvara Finland och Baltikum. Och för Ryssland, för att hindra Nato från att göra detta. Gotlands utsatthet skulle öka, säger Björn Fägersten till DN.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen