Finland varnar Europa

2023 09 18

– Vi befinner oss i ett mycket känsligt läge.

Så säger Finlands president Sauli Niinistö i en lång intervju med The New York Times.

Han pekar på att det inte krävs mycket för att eskalera Rysslands krigföring ut ur Ukraina och över gränsen till fler europeiska länder.

"Enorm risk för kärnvapen"

Den finska presidenten beskriver bland annat den ryska drönare som av misstag nyligen slog ned i Natolandet Rumänien som en väckarklocka.

– Även små saker kan förändra saker mycket och tyvärr till det sämre. Det är risk för för sådan storskalig krigföring, säger Sauli Niinistö till den amerikanska tidningen på söndagen.

Han tillägger:

– Risken att kärnvapen kan användas är enorm.

Varnar för världskrig

Enligt Finlands president finns det god grund för varningen.

Den är bland annat ett svar på den kritik som riktats den tyska förbundskanslern Olaf Scholz politik – som anses alldeles för försiktig när det gäller att förse Ukraina med sofistikerade långdistansmissiler och drönare som kan slå mot ryskockuperade Krym men även Ryssland.

– Jag vill bara påpeka att om det sker en upptrappning till ett stort krig så är det världskrig, så då blir kärnvapenrisken klart större, säger Sauli Niinistö till tidningen.

"Putin är besatt"

Niinistö varnar också för att ryska presidenten Vladimir Putin är fullständigt besatt av moderlandet.

I samband med ett möte med diktatorn före invasionen gav han intryck av att vara “fokuserad och aggressiv” när det gäller den ryska kulturen.

Bland annat pratade Putin i över en halvtimme om en rysk dikt om en berömd poet i landet.

– För honom är det Ryssland, Ryssland, hela tiden.

"Skapat en ny Hitler"

Att Putin inte kommer att nöja sig med Ukraina är en varning som utfärdats förr.

Diktatorn har på flera sätt jämförts med Adolf Hitler – bland annat kring att ge falska löften om fredsavtal.

Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky drar paralleller till den nazityska diktatorn och menar att Putin måste stoppas innan ett fullskaligt krig över flera kontinenter är ett faktum.

– Hela världen måste besluta sig för om vi vill stoppa Putin eller om vi vill slå in på vägen mot ett nytt världskrig, säger Zelensky i en intervju med CBS News.

– Vi kan inte förändra Putin. Ryssarna har förlorat världens respekt. De valde honom och sedan valde de honom igen och skapade en ny Hitler. De gjorde det här. Vi kan inte resa tillbaka i tiden, men vi kan stoppa detta nu.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen