Medborgarskapstest i Finland – så gör Sverige

2023 10 16

Finland planerar att införa ett medborgarskapstest.

Det uppger landets inrikesminister Mari Rantanen till Yle.

Personer som söker medborgarskap i Finland kommer i framtiden behöva klara av att svara rätt på ett antal frågor för att få sin ansökan beviljad.

Testet kommer att bestå av allmänbildande frågor om finländskt beslutsfattande, kultur och historia, rapporterar Yle.

– De övriga nordiska länderna är på väg åt samma håll, säger inrikesminister Rantanen till public service-kanalen.

Sverige kan följa

Danmark har sedan flera år tillbaka haft ett medborgarskapstest för de som ansöker om danskt medborgarskap.

Norge införde ett liknande test för några år sedan.

Sverige har i dag inte något medborgarskapstest, men regeringen och SD har öppnat för ett införande.

I september gav man en utredare i uppdrag att föreslå ”vilka ytterligare kun­skaper om det svenska sam­hället och svensk kultur som ska krävas för att förvärva med­borgarskap”.

– Medborgar­skapet represen­terar det formella med­lem­skapet i det svenska sam­hället och har stor betydelse, både rättsligt och sym­boliskt. Genom att skärpa kraven för att förvärva med­borgar­skap höjs också med­borgar­skapets värde.

–  Utred­ningen som vi nu till­sätter är därför en viktig del i regeringens arbete med att stärka det svenska med­borgar­skapet. Föränd­ringarna är också ett viktigt led i regeringens arbete med att främja inte­gra­tionen, kommenterade migrations­minister Maria Malmer Stenergard (M).

Föreslår följande åtgärder

Den finska regeringen vill även skärpa andra villkor för medborgaskapet.

Statsminister Petteri Orpos regering vill förlänga kravet  på hur länge man ska ha bott permanent i Finland för att kunna bli medborgare – från fem till åtta år.

Avslutningsvis planerar man att ställa högre krav på språkkunskaper. 

Så vill den svenska regeringen göra

Sveriges regering och samarbetspartiet SD har gett en utredare i uppdrag att:

- föreslå ett krav på längre hemvist i Sverige för att förvärva medborgarskap,

- föreslå vilka ytterligare kun­skaper om det svenska sam­hället och svensk kultur som ska krävas för att förvärva med­borgarskap,

- föreslå ett krav på egen­försörjning för att förvärva med­borgarskap,

- föreslå ett skärpt krav på heder­ligt levnadssätt för att förvärva medborgarskap,

- ta ställning till om det bör införas ett krav på medborgar­skaps­samtal, avläg­gande av lojalitets­förklaring eller liknande ceremoni­ellt inslag som ska utgöra slut­punkt i pro­cessen att förvärva medborgarskap,

- ta ställning till om förfarandet för prövning av barns befrielse av med­borgarskap bör ändras, och

- lämna nödvändiga författ­nings­förslag.

Uppdraget ska redo­visas senast den 30 september 2024.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Finish Government

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen