FINLAND: Rysslands nya Natohot – hotar att säga upp hyreskontraktet

2022 04 27

Den ryska statsduman överväger att bryta avtalet för Saima kanal i Finland om landet går med i Nato.

Det rapporterar Yle, med hänvisning till den ryska tidningen Izvestija.

Förbinder länderna

Kanalen är drygt fyra mil lång och förbinder den finska sjön Saimaa med Östersjön.

Kanalen går både genom Ryssland och Finland.

Sveriges nordiska granne hyr den ryska delen till 2062. Ett hyreskontrakt som Moskva nu planerar att riva i småbitar.

– Avtal som gjorts i goda tider, och är förnuftiga i den meningen, kan ses över när relationerna försämras. Det vore naturligt, säger Dmitrij Novikov, vice ordförande i dumans utskott för internationella frågor, till Izvestija.

Viktig sjötransportled

Saima kanal är en av Finlands viktigaste sjötransportleder.

Framför allt transporteras papper- och träprodukter via kanalen. Men efter Rysslands invasion av Ukraina har godstrafiken avstannat, rapporterar Yle.

Inte ett fullständigt avbrott

Trots det ryska beslutet konstaterar Novikov att ett Natomedlemskap för Finland eller Sverige inte nödvändigtvis skulle innebära ett fullständigt slut på Moskvas förbindelser med Helsingfors och Stockholm.

– Det skulle förvärra relationerna, men det skulle inte var en dom som hindrar utvecklingen av alla kontakter på det ekonomiska och kulturella området, säger han till Izvestija och fortsätter:

– Rysslands relationer till länder i Europa är i dag väldigt olika. Även om de flesta av länderna redan dragits in i Nato.

Kommer vidta nödvändiga åtgärder

Den ryska ambassaden i Finland har informerat att man följer Natodebatten i Finland noga, rapporterar Izvestija.

Ambassaden uppger att Ryssland kommer att behöva vidta ”nödvändiga åtgärder för att skydda Rysslands intressen” om Finland går med i Nato. Ambassaden specificerar inte vilka åtgärder det handlar om.

Foto: J. Honkasalo resp I. Shilov

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen